Uppdatering

Tänkte mest skriva ner lite för egen del så att jag inte glömmer bort sen.
Upptäckte vad mycket man faktiskt glömmer och är glad att jag bloggade så flitigt när jag blev gravid med Emil. Det är många gånger som jag gått tillbaka och kollat och läst.
Så det här kanske inte är av så stort allmänintresse...

Blödde rätt mycket efter missfallet i 2-3 veckor, sen var det mycket mindre (som slemsträngar med blod) ett tag. 13 mars började det blöda mer. Aha, mens tänkte jag då. Ingen mensvärk alls (vad najs, jag som är van att ligga dubbelvikt och kallsvettas 1-2 dagar varje månad). Sen fortsatte det blöda. Tänkte att det påminde ju lite om mensen i januari då jag förmodligen var gravid (hade ju mensvärkliknande smärtor utan mens 2 veckor innan mensen och kunde få ut mjölkdroppar från brösten). Den höll ju på 1,5 vecka istället för 6-7 dagar och blödningen var inte lika kraftig som vanligt och heller inte mensvärken.
Nu är jag uppe i 13 dagar mens och inte verkar det avta heller. Har ingen feber så det borde inte vara någon infektion, testar negativt på graviditetstesten (gjorde jag i januari också då jag tydligen var gravid trots allt).
11 mars blev jag magsjuk och det höll i sig ända till 20 mars. Så jag KAN ju ha haft ont i magen, men inget som jag reagerat på eftersom jag haft magknip och diarré. Skumt!

Så nu är järnvärdena fortsatt alldeles för låga, men håller på och äter järn igen.
Är lite fundersam på om jag måste kontakta sjukvården snart. Kan ju inte vara hälsosamt att blöda 2 månader, även om 1-2 veckor var mycket mindre blod.
Brösten känns lite större än vanligt och bröstvårtorna är känsligare, men det kanske hänger kvar från graviditeten i januari??
Man kan ju bli förvirrad för mindre...
Vore himla trevligt med ett VUL och se hur det ser ut. Gravid? (Troligen inte) Inflammation? (Kanske?) Vad annars?? Något blodkärl som står och läcker ut blod? Det är ju mörkrött och färskt det som kommer.

Ledsen för tråkigt och ofräscht inlägg, men det är mer en minnesanteckning för min skull :-)

Fredag, lite bilder och en film (!)

Första dagen som jag är hemma som inte helt överskuggas av mitt dåliga samvete! (över att inte vara på jobbet...)

Sovit skitdåligt i natt. Upp och kissade varannan timme. Inte i onödan utan jag var verkligen jättekissnödig alla gångerna. Vaknade till när sambon gick upp för att åka till jobbet, men sen sov jag som en liten gris ända till strax efter nio! Då helt plötsligt 5 timmar i sträck utan att gå på toan?!!

Skönt att få sova lite i alla fall. Det var välbehövligt!

Har lyckats fånga lite rörelser på bild!

Ingen jättebra film, men han verkar lite blyg nästan. Det kan bölja en hel del och så drar jag igång mobilkameran och det blir alldeles stilla... så det här är vad jag lyckats fånga på bild i alla fall!



Ignorera den otroligt fula klänningen! Den är superskön och planen var att färga den svart när jag köpte den, men sen har jag liksom aldrig fått tummen ur på den fronten. Den är skön i alla fall!

Är huvudet som guppar runt närmast kameran :-)

Bästa efterrätten - hembakad kladdkaka, vispad grädde och egna söta goda jordgubbar från jordgubbslandet. Finns inget godare!

Magbilden är inte dagsfärsk utan från i måndags. Alltså vecka 33+5.

Skönt med bältet, men man ser ju inte klok ut ;-)

Fått toppen av min svärmor, sambon tycker den ser ut som en bordsduk, med hål för huvudet. Men den är såååå mjuk och så skön att för min del kvittar det hur den ser ut. Den är helt underbar att ha på sig!

Sjukskrivning

Igår var det dags för nytt besök hos barnmorskan för att kolla fosterläget. Huvudet fortfarande upp så nu är vändningsförsök inbokat. Hoppas så att det lyckas för jag vill verkligen prova på en "riktig" förlossning! Ser ju nästan fram emot det lite.

Idag hade jag läkarbesök inbokat. Verkligen välbehövligt för igår tog jag mig knappt fram på kvällen. Vänsterbenet ville inte följa med när jag skulle gå. När jag åt frukost ringde sjukgymnasten och undrade om jag hade tid att komma idag eller på måndag. Idag passade ju finfint eftersom det är samma ställe som husläkaren håller till på. Suveränt! En bilresa och 2 besök. Kan inte bli bättre :-)

Hade laddat med MASSOR av argument för att få åtminstone halvtidssjukskrivning nästa vecka. Peppad till tänderna. Jag är ju annars en sån person som svarar "det är bara bra" med ett leende när folk frågar. Oavsett hur jag mår/hur ont jag har i princip. Har jag hög feber och influensa så säger jag att jag är "lite hängig". Finns ju inget tråkigare än folk som gnäller över minsta krämpa! Så nu hade sambon tjatat att jag skulle säga PRECIS som det är och berätta hur jobbigt allting är.

Hann inte säga ens en fjärdedel. Läkaren sa att ja, det är väl sjukskrivning du vill ha eller? Jo, det vore skönt att slippa jobba nästa vecka för sen är det ju semester. Nä, jag sjukskriver dig en MÅNAD säger karln! Du ska INTE jobba och inte bära, inte gå för mycket, inte stå, inte sitta för länge och undvika trappor. Semestern kan du ta ut efter sjukskrivningen tyckte han. Ehhhh, jaha, ok tyckte jag som hade förväntat mig att få bråka för att få NÅN form av sjukskrivning nästa vecka.

Sen hade jag besöket hos sjukgymnasten nästan direkt efter. Oj oj, sa hon när hon såg mig "gå". Hon dubbelkollade att jag fått sjukskrivning och sen sa hon att hon skulle hämta kryckor. Ehh, jaha. Jag kan ju fortfarande halta fram så kryckor var inget jag ens tänkt på att jag kanske kunde fråga om. Hon klämde och tryckte, masserade in liniment på ryggen (jätteskönt!) och visade lite övningar. Hon hade ett litet häfte, men det var många övningar som jag var för dålig för. De passade bättre tidigare, då man inte har så uttalade besvär.

JÄTTESKÖNT att äntligen få lite hjälp och tips och råd. Tydligen svankade jag massor även när jag trodde att jag stod rak. När hon justerade mig så att jag stod rak i ryggen kändes det nästan som jag stod ihopkurad och framåtlutad :-) Såg i spegeln att det såg rakt ut, men det kändes inte alls så. Så nu ska jag göra lite såna övningar för att spara lite på ryggen. Hon sa också att jag inte fick bära någonting.

Det första jag gjorde när jag åkte därifrån var...ehh...jag åkte till systemet och köpte några starköl ;-) Bara bära liiiiiite. Bara den här gången, lovade jag mig själv. Vill så gärna överraska sambon med att få sitta på altanen med en iskall öl ikväll. Han får ju dra såååå tungt lass här hemma nu :-S Inte så att han klagar, men jag får dåligt samvete över hur lite jag fixar att hjälpa till med. Han bär saker, springer i trappor, hämtar upp saker jag tappar på golvet, drar upp mig ur soffan/sängen, slår gräset i hästarnas hage (det känns verkligen som min grej JAG borde göra :-S) och masserar mina axlar, ryggen, fötterna. Listan kan göras oändlig! Så därför bestämde jag mig för att överraska honom med iskall öl ikväll :-)

Började bra med kryckorna. Jag började med att glömma ta in dem från bilen. Hahahaha. Kommer ju gå bra det här tänkte jag. Finns det senilsnöre till kryckor? Så att man kan hänga dem runt halsen så man inte glömmer dem ;-)

Skönt att få träffa folk som faktiskt tar en på allvar! Bättre sent än aldrig...

Bälte

Idag är det jag och bältet. Har det på så fort jag ska stå och gå Ändå har jag tagit det lugnt i helgen och försökt variera mellan sitta, ligga, stå och gå. Insåg att jag inte skulle palla en timmes bilkörning, spring i trappor, kånkade och timmar av stillasittande, så idag är jag hemma. Försöker vända bebisen åt rätt håll genom att stå på alla fyra med rumpan i vädret och huvud och axlar så långt ner som möjligt. 15 min ska man stå så. Varannan timme! 5 dagar i sträck. Jag tolkar det som dagar och inte dygn, för vem orkar med sånt varannan timme dygnet runt?! Pallar som mest 8 min, sen gör bäckenet alldeles för ont. Men tänker att lite måste vara bättre än inget :-) Vänd på dig bebisen! VÄND!! Är inte sugen på vare sig vändningsförsök, föda med sätesbjudning eller kejsarsnitt...:-S Men det är ju tid kvar än! Har tid för ny koll av läget på onsdag.