Höstmörker

Har varit lite ledsen och nere några dagar, men det finns ju inget som är så bra mot sånt som en glad bebis som blir alldeles lycklig när man kommer hem! Hjärtat smälter lite och man blir så varm inombords.
Igår trotsade jag mitt dåliga samvete och red båda hästarna på kvällen när jag kom hem. Vill egentligen lägga all hemmatid på E, men samtidigt är det sååå skönt och välbehövligt att få komma ut på hästryggen lite. Så jag bestämde mig för att E får ju all tid och uppmärksamhet de andra 4 vardagkvällarna plus hela helgen så då får det bli minimalt med tid en kväll (igår). Hann dock kramas och pussas lite innan ridningen och hann både mata kvällsgröten och natta honom så det kändes inte alltför jobbigt. Det är lite småjobbigt att alltid ha den här känslan av att inte räcka till. Jag vill så mycket!

Har köpt en BRIO gåvagn nu. En svart. Ville ha den klassiska rödgula, men de hade inte den på Barnens Hus och jag orkade inte åka runt och leta. Ska montera ihop den och så ska han få övningsstå/gå med den i helgen. Hade först inte tänkt köpa någon, men eftersom han gillar att stå men är lite osäker och lite rädd att ramla så tänkte jag att han skulle få en sån. Ska bli spännande att se vad han tycker om den!

Igår satt vi ute i husvagnen en stund. Det tyckte han var mysigt och spännande! Vi blev lite sugna på att åka en sväng i november. Får se. Är lite osäker på om Emil överhuvudtaget skulle sova i husvagnen eftersom vi kommer vara i samma "rum". Han somnar ju bäst när vi låter honom somna i fred. Men lite sugen att prova är jag... Vi får se vad som händer!

Gnäll, arvekläder och helg

Framtänderna är på G, så det är lite smågnälligt där hemma nu. Men det är ju övergående :-)
Han är i alla fall väldigt lycklig över att kunna stå (håller i sig i ben/bord/sängväggarna). Med väldigt mycket hjälp så kan han gå några steg också. Men det känns som det är ett tag tills han knatar iväg på egen hand. Lite skönt tycker jag :-)
Hittade på lite fina arvekläder som faktiskt passar nu. Hade glömt dem! Mysig tröja, fin jeansjacka, rolig t-shirt. Skoj!

Haft en toppenhelg med ridturer, lek på golvet, packat ved, provat ny maträtt och power nap på soffan igår em. En härlig perfekt blandning.
Det bästa med arbetsdagarna är fortfarande det där ögonblicket man kliver innanför dörren och hör "öäö" och så ett jätteflin när han ser mig. LYCKA.
Om en och en halv vecka ska jag få vara lite mammaledig igen. Åh så jag längtar!!

Hur mycket bättre kan det bli?

Det är fredag.
Det är blå himmel.
Snart lunch på stan tillsammans med mamma.
Hel helg som ska tillbringas med Emil, sambon och dessutom härliga ridturer på hästarna.
Kan det bli bättre??

Fredagar måste nog vara min favoritdag! :-)

Hur man får en ettåring att hoppa sittandes och skratta högt av förtjusning:

Man tar fram en speciell bok.
"Var är min nalle" tror jag det är den heter.

"Jag letar efter min nalle, var kan den vara? Kan det vara bakom båten? Vi tittar efter"
och så ser man någonting luddigt genom ett litet litet hål i nästa sida, vänder blad och så är det inte nallen utan en tyghund, en docka osv.
Den är, skulle jag utan tvekan säga, just nu favoritboken!

Full rulle

Nu är han tillbaka till sitt vanliga jag igen. Full rulle! :-)
Han börjar ha mer och mer åsikter om det här med mat.
Imorse till exempel ville han bara ha hälften av frukosten. Ingen fara eftersom hans normala portion skulle jag knappt få i mig... Han äter jättemycket gröt! När han inte vill ha mat/gröt/vatten/mjölk numera så skakar han ivrigt och bestämt på huvudet.
Så det är bara att gilla läget.

Nu är det ju ingen fara om han äter halv frukost tycker jag. Han lär ju vara mer hungrig vid lunchen eller middagen och äta desto mer då. Hoppas bara att han inte brås på sin far som tycker att frukost är näst intill onödigt...
Frukost som är sååå gott! Bästa måltiden på hela dagen tycker jag :-)

Feber

Han som klarat sig så lindrigt från biverkningar av vaccinationerna.
Inte den här gången. Det var en trött, hängig, febrig, gnällig liten kille där hemma igår.
Fick en alvedonsupp och blev lite piggare. Med betoning på lite.
Själv passade jag på att sitta i soffan och gosa när jag kom hem. Är väldigt sällsynt att man får det annars. Nu när man satte sig med honom lutade han huvudet mot en och satt helt avslappnad och vilade. (Mamman snusade i hans hår och bara njöt av närheten en stund.) Normalt sett brukar han sprattla och åla iväg för att leka. Sitta still är klart överskattat :-)

Han sov i alla fall gott hela natten. Hoppas att han får må lite bättre idag!
Det är ju alltid lite jobbigt när ens lilla hjärta inte mår bra.

Ingen vanlig dag

Idag hade lille E ingen vanlig dag. Det började med att mamman väckte en zombie. Han är ju inte van att gå upp strax före halv sju så jag brukar inte se honom innan jag åker till jobbet. Men idag var pappan tvungen att vara i stan tidigt tidigt och mamman skulle ju till jobbet. Så det var bara att väcka lillkillen. Oj så trött han var! Men glad ändå :-)

Senare på förmiddagen var det dags för vaccinering. Stackars liten!
Ledsen blev han men när bvc-tanten började blåsa såpbubblor gick det snabbt över. Tänk vad det är bra med såpbubblor!
Mamman lite ledsen i ögat över att inte få följa med och krama om älsklingen efter sprutorna. Men pappan finns ju där med honom.

Lycka för en liten

Lycka för en liten knatte kan vara så enkel som att få en egen skål med falukorv och ägg (potatismos serverade vi åt honom) att plocka med samtidigt som vi äter.
Skönt att han äntligen visar lite intresse (och talang för att få in mer i munnen än vad som hamnar på golvet) att plocka i sig mat på egen hand. Innan har han mest velat vända skålen/tallriken upp och ned samt släppa maten på golvet (det är ju så kul att släppa och se när det landar...) :-)

Lycka

Lycka är att komma hem efter en lång arbetsdag. Trött, hungrig och inte direkt i toppform. Så ser man 2 händer i vardagsrumsfönstret. Sambon som pekar och lilleman som spanar ivrigt och när han får syn på mig så vinkar han med hela armen och ler med hela ansiktet.
Det är LYCKA det! Vinkade glatt tillbaka och skyndade mig in och fick en kram och blev lite nerdreglad. Tänk att jag har en så fin kille att komma hem till!!!

Hemlängtan

Igår kom jag hem till en gnällig liten kille. Mycket ovant! Vi som har en så glad liten pys. Det visade sig att han sovit alldeles för lite på dagen och varit ur form hela dagen.
När vi åt middag ackompanjerat med illvrål och gnäll så kände jag att det är ju inte enbart negativt att få vara en stund på jobbet på dagarna ;-)
Men...nä, hade vi råd skulle jag alla gånger välja att vara hemma med Emil så länge det bara går. Ok att han kanske skulle kunna få gå på förskola ett par timmar om dagen, mest för att få busa med andra barn, men att han inte skulle behöva gå så länge där.

Det här med förskola ger mig lite småångest. När får man veta var han får sin plats egentligen?
Om man säger till var man vill ha honom ska man ju få en plats inom 4 månader. Någonstans. Där vi vill ha honom (inte ens en mil hemifrån) är det fullt. Så nu är frågan om jag får åka 2 mil omväg varje morgon, eller sambon åka 4 mil omväg varje eftermiddag. Inget av dem är ju optimalt direkt...
Hur hittar man privata dagmammor?? Jag har googlat och letat på nätet som en tok, men utan framgång. Står ingen info om sånt på kommunens hemsida heller. Finns det inga dagmammor längre??

Att vara nöjd...

Jo, det var ju så som så att jag längtade väldigt mycket efter vår lille Emil. Så nu borde jag ju vara jättenöjd och tacksam att vi fick en så fin son trots att det tog sån tid att jag nästan hann misströsta och trodde att jag aldrig skulle få ett eget barn.
Men nu...mycket vill ha mer sägs det ju. Jag vill (självklart) ha syskon till Emil.
Pappan är inte fullt lika övertygad om det förträffliga med två små vildar där hemma, men snart så ;-)

Men det här med barnlösheten hänger ju lite som ett stort svart moln över en. Man är ju inte på något sätt garanterad att det fungerar nästa gång bara för att första ivf-försöket var en framgång. Lite känns det ju som att jag borde vara nöjd med min fina son, när det finns så MÅNGA som ännu inte lyckats bli gravida och få ett friskt, levande barn än. Jag fattar ju att det inte ger någon annan sämre chans bara för att vi skulle få ett till barn (om vi nu skulle lyckas med det), men någonstans där i bakhuvudet finns tankar om att det borde vara rättvist etc. Tror att har man en gång varit ofrivilligt barnlös, så är man påverkad av det och tänker lite annorlunda än "vanliga människor".

Känner mig lite rädd för att hoppas på syskon samtidigt som jag känner att det är någonting jag vill ska ske ganska snart så att det inte skiljer alltför mycket i ålder på dem så att de har glädje av varandra under hela uppväxten, inte bara sen när de är vuxna. Många tankar är det som snurrar.
Bättre att umgås med Emil än att jobba för då är det full rulle och man hinner inte tänka på annat utan det ska lekas och gungas och ätas och busas :-)

Samförstånd

Det är så underbart när Emil ler, jag ler, han tittar på mig i samförstånd och vet att vi skrattar åt samma sak och så rynkar han i ihop sin lilla näsa och flinar från öra till öra. Lycka!

Läsa bok är jättekul just nu. Kartongsidor ska det vara. Det är ju så spännande att det är någonting på andra sidan när man vänder blad.

Arbete och motivation

Motivationen att arbeta är inte på topp direkt.
Inte blir det bättre av att strax intill datorskärmen står ettårsfotot på Emil. Behöver jag säga att blicken ofta vandrar iväg dit...
Jag har inte TID att vara här på jobbet! Jag vill vara hemma hos guldklimpen!!
Han har ju inte gått några steg än och måtte han inte börja med det förrän jag är föräldraledig igen! ;-)
Fick prata lite med hjärtat i telefonen idag. Han lyssnade, skrattade, tittade på telefonluren, lyssnade lite till och skrattade igen, sen fick jag prata med pappan igen. Åhhh, vad jag längtar hem!
Om 3,5 timme får jag träffa honom igen. Det blir ju nästan ett dygn emellan eftersom han sover så gott på morgnarna. På gott och ont såklart. Det är ju jätteskönt för honom (och sambon som får sova lite till) att han får sova så bra, men trist för mig som inte får se honom på morgonen.

Om Emil 1 år

Ja, vad det har hänt mycket med lillkillen!
Han är ett år, är lång och väger 12,8 kg.
Han kan flirta (blinkar med båda ögonen samtidigt :-) ).
Han gillar att leka med bollar.
Han gillar musik.
Han har 3 tänder, alla i underkäken.
Han sover endast en gång mitt på dagen sen ett tag tillbaka.
Leka tittut är en stor favorit.
Favoritsången är Prästens lilla kråka.
Han står upp i resesängen, men inte mot soffan/bordet/leksakerna än.

Han är en riktig liten busunge!