Årskrönika

Januari
Året började med att jag var makalöst trött. Som en zombie :-)
I januari upptäckte jag hur gott det var med apelsiner och apelsinjuice.
Illamåendet kom på besök, men jag slapp spy (tack och lov!)
3 januari var vi på VUL och såg ett litet pickande hjärta
30 januari skrev vi in oss på mvc.
Foglossningen började ge sig till känna allt mer.

Februari
3 februari gjorde vi NUPP och KUB-test, med riktigt låga riskvärden. Här såg han ut som en riktig bebis, sprattlade och hade sig. Det var magiskt!
Hade mammabyxor för första gången på jobbet.

Mars
RUL. Rutinultraljudet och man fick se lilla Emil igen. Sambon fick se honom för första gången sen VUL i januari eftersom han inte kunde följa med på KUB-testet.
Vi beställde barnvagnen.

April
Kände de första ordentliga sparkarna. 12 april. Minns det än idag. Var på kurs då och hade svårt att koncentrera mig på någonting annat än sparkarna :-)
Jag slutade rida (eller om det möjligtvis var redan i mars??)
Magen börjar synas ordentligt och det blir offentligt på jobbet att jag är gravid. Svårt att dölja... :-)

Maj
Studiebesök på förlossningen.
Kroppen protesterade allt mer. Foglossningen blir bara värre och värre.

Juni
Magen var stor, men i huvudet trodde jag mig vara lika smal som förut. Gick in i dörrposter och annat :-)
Föräldrautbildning. Vet inte om det gav så värst mycket... insåg att det bara var jag som inte kunde röra mig efter att ha suttit på en stol i en timme. Trodde alla gravida hade likadant med bäckenproblem och liknande. Så var det ju inte.

Juli
Tar mig knappt i och ur bilen. Knappt soffan heller för den delen. Jag ger upp och kontaktar både husläkare och sjukgymnast. De sjukskriver mig genast när de får se mig och jag får kryckor.
Slutjobbat och har svårt för att både röra mig och att sitta still.

Augusti
Får en låsning i ryggmusklerna och får både morfin och skjuts av ambulans. Tyvärr hade jag så ont att jag inte ens uppskattade färden...
EMIL FÖDS. En ny epok i mitt liv tar sin början. Livet blir aldrig mer sig likt och det till det bättre :-D

September
En lång, mörk, jobbig, skrikig månad. Jag sover nästan ingenting. Emil sover väldigt lite. Skriker (panikskrik) så fort han är vaken och inget hjälper. Jag tror att jag ska dö nästan.

Oktober
Det blir långsamt bättre och bättre och jag får börja sova 3-4 timmar i sträck ibland.
Vi får första svarsleendet när Emil är 6 veckor. I samma veva börjar han "snacka".

November
Emil hittar sig själv i spegeln och skrattar.
Han upptäckte sina fötter och tittade länge och fascinerat på dem.

December
Emil blir allt roligare att umgås med.
Han älskar Imse vimse spindel, prästens lilla kråka och björnen sover.
Vi firar Emils första jul.

Allting har handlat om magen och om Emil i årskrönikan. Men det speglar verkligen mitt liv. Den lille killen är i centrum just nu. Det är klart att jag tar hand om hästarna och katten (och sambon) också, men Emil kommer i första hand numera.
Har hänt andra saker också såklart, men ska jag ta upp ALLT som hänt så somnar ni ju ;-)

GOTT NYTT ÅR så hörs vi igen 2013!