Först försvann orken att blogga när man inte fick sova någonting alls. Sen försvann lusten att blogga när jag väl fick börja sova lite igen.
All ledig tid vill jag ju ägna åt Emil!
Kan sitta i timmar med honom i mitt knä och prata och skratta med honom.
Han är världens sötaste när han ler tillbaka mot en och pratar så att han får en massa luftbubblor i saliven. Ibland när man härmar honom skrattar han och tycker att man är enormt rolig. Undrar vad det är man säger när man säger "gaoo" och "ouww" ;-)
Sambon har frågat mig: ledsnar du ALDRIG på honom? Nä, nope, inte nånsin. Kan borra ner näsan i hans fjuniga hår på huvudet och snosa huuuur länge som helst. Eller sitta och titta in i de där blå ögonen och le hur länge som helst. Jag älskar honom mer än nånting annat!
Försöker förstå hur han vill ha det. Han följer inte direkt böckerna...
Har fått låna en babybjörn bärsele av syrran. Bärsjalen hatar han ju. En gång har han varit nöjd i den, då somnade han och sov. Bärselen är han inte heller så förtjust i - om man inte vänder honom så att han sitter framåt. Då duger den! Problemet är ju att de ska vara 4-6 månader för att få sitta så...
Samma när han är kinkig annars - sitta i mitt knä vänd mot datorn, det är grejer det. Se hur det rör sig på skärmen när mamma spelar lite dataspel.
Verkar det funka för honom så kör vi på det. Sen om det är "rätt" eller "fel"...??
Vill ju ha en nöjd bebis, så det är Emil som bestämmer här hemma nu :-)
I natt fick jag sova - håll i er nu - åtta timmar! Han sov 8,5 timme. Då hade han inte vaknat heller utan sambon fick lov att väcka (!!) honom, eftersom mitt ena bröst hotade att sprängas. Så vi väckte honom efter 8,5 timme enbart för att jag ville mata honom. Han sover så himla bra vissa nätter! I love it. Antar att vi belönas för de jobbiga fyra första veckorna.
Tror att den goda sömnen beror på att han sover i eget rum alldeles intill vårt sovrum (= vi stör inte honom och han stör inte oss utom när han vaknar och blir ledsen, alla sover alltså bättre) och att vi lyckats mörklägga hans rum med både mörkblå rullgardin och mörka gardiner så att han inte vaknar av ljuset på morgonen.
Härligt är det i alla fall, även om det är jobbigt vissa stunder. Det mysiga och roliga är ju så mycket större bit! Om han bara visste hur efterlängtad och älskad han är... :-)
Åh vad jag saknat dej i bloggvärlden! :)
SvaraRaderaVälkommen tillbaka! Låter som din Emil är supermysig.
Kram
Tack!
SvaraRaderaFår väl se hur flitigt jag hinner blogga.
Jamen det tycker väl alla mammor om sina barn? ;-)
Kram