Det märks att det är trångt i magen nu.
Vi åt rester från igår, grillad kycklingfilé, kroketter, god sallad och goda såser.
En halv (!) kycklingfilé fick jag i mig. Sen höll jag på att kräkas. :-)
Har varit proppmätt i 3 timmar nu.
Inte förrän nu börjar jag må ok igen :-o
Nu är det tre besök inbokade i veckan, varav en är barnfamilj. Sen låser vi dörren ;-)
Foglossningen blir sju resor värre när det är folk här och man blir sittandes, även med dubbla dynor :-)
Sambon undrar om jag verkligen kan tänka mig göra om det här igen. Oh yes!
Fast jag föredrar absolut att vara höggravid på sommaren!
Fattar inte hur man gör på vintern?!? För kallt att gå utan strumpor och skor, vinterjacka som man inte får igen och så utfodring av hästarna tre gånger om dagen. Puh! Tacka vet jag betessäsong och fylla vatten med vattenslang :-D
Jag gillar de få sysslor som jag fortfarande kan/får göra. Fylla vatten med vattenslangen, hänga tvätt, laga mat (lite beroende på hur lång tid man måste stå...).
Har så enormt dåligt samvete för att sambon gör ALLT. Just nu är han ute i beteshagen med betesputsen och kör. Mina hästar, min hage, MITT jobb :-/ Men just nu kan jag ju inte. Inte så att jag inte kommer upp i traktorn för det gjorde jag för...2-3 veckor sen. Sambon fick knuffa på. Men fixade inte att köra sen. Är lite brottningsmatch att köra den, så sambon fick rätt (igen) och fick baxa ut mig. Han muttrade nåt om envisa fruntimmer ;-)
Man vet ju inte om man inte kan förrän man provat, hahaha.
Men nu tar det emot rent fysiskt. ALLT är jobbigt. Så jag försöker lyssna på kroppen och ta det så lugnt som möjligt. Visst längtar jag efter bebisen, men han ska få komma ut när han är redo!
Jag får kompensera sambon sen och göra lite mer nytta i höst. Blir väl kanske tid över att trava tonvis med ved... om bebisen behagar sova mycket om dagarna :-)
En sak kommer jag sakna sen och det är magen! Det är sååååå mysigt att sitta med handen på den och känna buffarna på kvällarna :-) Även när det känns som om kroppsdelarna är på väg ut genom magen!
söndag 29 juli 2012
fredag 27 juli 2012
Småbarnsbesök
Överlevde besök från småbarnsfamilj trots minimalt med sömn.
Härligt att kunna umgås med sådana utan att bli ledsen/besviken/bedrövad/känna att man skulle förbli barnlös för alltid!
Förstår dock inte hur man orkar med en hyperaktiv 2-åring 24 timmar per dygn. Ja, någon gång sover de väl ;-)
Blev lite rundvandring på gården och sen stillasittande fika. Tror att jag faktiskt känt av lite förvärkar ikväll!
Hade som mensvärk ett tag. Det närmar sig nu.
Känner stor lust att packa upp bb-väskan, gå igenom, packa om den på nytt och se att allt verkligen är packat.
Men...inte ikväll.
Imorgon kommer en annan barnfamilj på besök. Puh.
Sambon bokar in massor nu för att vi ska "slippa" en invasion av besökare när lillkillen är född.
Både och. Är lite drygt att sitta mycket med foglossningen, men vill gärna ha "egentid" sen efter förlossningen också.
Då menar jag "egentid" som i bara vi 3 :-)
Trötter
Idag är det segt! Somnade efter midnatt, vaknade 3:40 och kunde INTE somna om. Inte förrän kl 8.
Ont överallt, kissnödig, hungrig, bebis som försöker bryta sig ut vid sidan av naveln. Allt tillsammans gör att sömnen är urusel.
Glad att jag inte jobbar!!
Fick hyra en Tensapparat hos mvc i onsdags. Den får jag ha tills förlossningen är avklarad.
Provade lite redan i onsdags och i natt (morse) körde jag den på ryggen/höfterna.
Bra apparat det där. Undrar om man borde skaffa en egen till mensvärken? Kanske vore nåt :-)
onsdag 25 juli 2012
Börjar bli lite orolig
Varje gång jag tittar på babytickern har det gått 2 dagar?!?
Hur kan det vara möjligt? Sover jag bort varannan dag? :-P
Det är trångt i magen nu. Riktigt trångt. Har svårt att hitta ett bekvämt läge vare sig jag sitter eller ligger.
Ändå tycker jag dagarna går så himla fort nu! Vill njuta av magen meeeer :-D
En lite annorlunda dag
Klockan fem imorse hade jag fortfarande inte somnat. Klockan sex vaknade jag, kissnödig såklart, så då hade jag tydligen somnat i alla fall :-)
Detta ledde till lååång sovmorgon och frukost halv ett. TUR vi har semester!!
Klockan 15 var jag skittrött, kröp ner i sängen igen, men kunde inte sova.
Lunch blev det ingen alls och middag halv åtta. Inte gjort ett dugg idag. Imorgon blir det ändring! Kan ju inte vända på dygnet!!
Är dock oroväckande pigg nu :-S
Någon hade världens hicka i min mage klockan fyra imorse :-) Trodde aldrig han skulle sluta. Han måste ha vältränade magmuskler :-P
måndag 23 juli 2012
Gissningslista
4 aug Sarah och Emilian (3255 gram, 51 cm)
12 aug Dags för en liten
13 aug Lila
15 aug (BF) Sambon
19 aug Lilla jag (3600 gram, 52 cm)
20 aug Emelie
22 aug Tea
Vill du vara med och gissa är det bara att lämna en kommentar så uppdaterar jag listan vartefter :-)
söndag 22 juli 2012
Nyvaken
Vi har en mycket orättvis arbetsfördelning här hemma.
Katten sover i fåtöljen, jag har precis vaknat i soffan och sambon är ute med grästrimmern och kör längs staketet i hästarnas 5 ha hage...
Bäst har katten det för han har ju inte ens förstånd att ha dåligt samvete ;-)
Jag rör mig minimalt om dagarna nu. Vankar ner till stallet. Längtar efter att få gå promenader med barnvagnen!!
Funderar på att fixa en gissningslista på när det kommer ut en bebis. Någon som vill vara med och gissa?
Såhär tror vi själva:
15 aug. Sambon
19 aug. Lilla jag
Katten sover i fåtöljen, jag har precis vaknat i soffan och sambon är ute med grästrimmern och kör längs staketet i hästarnas 5 ha hage...
Bäst har katten det för han har ju inte ens förstånd att ha dåligt samvete ;-)
Jag rör mig minimalt om dagarna nu. Vankar ner till stallet. Längtar efter att få gå promenader med barnvagnen!!
Funderar på att fixa en gissningslista på när det kommer ut en bebis. Någon som vill vara med och gissa?
Såhär tror vi själva:
15 aug. Sambon
19 aug. Lilla jag
Amningskudde???
Amningskudde, är det ett "måste", väldigt bra att ha eller onödig pryl?
lördag 21 juli 2012
Alternativ plan
Bebisen letar efter en alternativ väg ut. Det är på vänster sida av magen, i höjd med eller strax nedanför magen... :-)
Eller så försöker han ta spjärn för att komma runt igen? I så fall hoppas jag att han inte lyckas!!
Nu har jag ju läst lite i boken "Att föda" och är peppad att prova en riktig förlossning.
Magen bara växer och växer. Jag trodde ju inte att jag skulle tycka att mammakläderna kunde kännas trånga!?!! Linnena åker upp över magen :-) Ja, det är ju tur att det är sommar!!
Vecka 36+2
Nya kudden som passar lite bättre i barnvagnen.
Sommarens bästa läsning :-)
Läsning kräver lite tilltugg... ;-)
Ju fler dagar som passerar desto bättre känns det. Det börjar kännas som att det faktiskt kommer att komma ut en bebis! Men oron finns ändå där att det ska hända någonting.
Skulle inte palla det. Inte nu.
Inte när det har gått bra så här långt. Den oron kommer nog finnas ända tills det lilla pyret är född, lever och mår bra!
torsdag 19 juli 2012
Hur man vet att man är höggravid
Hittade en rolig lista på hur man vet att man är höggravid.
De alternativ som jag tycker stämmer har jag gjort i fet stil :-)
- När din sambo väcker dig och ber dig varje natt att lägga dig längre
bort för att du snarkar.
- Sambon måste parkera om bilen på nytt för att du ska kunna komma ut.
- Du är nära att skära dig varje gång du ska raka dig nertill och du ser inte längre tårna.
- Du tutar var gång du ska ur bilen för att magen lägger sig över ratten.
- Det inte längre hjälper att “smita förbi” folk sidledes då du är bredare så än framifrån. (hahaha, fast jag fortsätter att försöka. Lär mig liksom inte att jag är så "bred" framåt)
- Det känns som om man har sprungit en mil när man går upp för en trapp.
- När man rullar runt för att komma upp från soffan. (gäller även sängen)
- När din sambo knyter dina skosnören. (hade jag haft andra skor än Foppatofflor hade han fått klä på mig :-D)
- När man är rädd att kissa på sig när man nyser/ hostar
- Man tappar något på golvet och låter det ligga för att processen med att plocka upp det är för omständlig. (man kan sparka föremålet i riktning mot sambon också för att sen be om hjälp att ta upp det...)
- När man hellre går barfota än att ta på sig strumpor. (oh yes!)
- När man inte orkar sminka sig eller fixa håret för att armarna somnar efter bara några sekunder över huvudhöjd
- När man behöver hjälp för att komma upp ur sängen eller soffan (det händer...)
- När det enda man orkar plocka upp från golvet är en godis som ramlat ner.
- När man måste kissa igen så fort man rest sig och trott att man var färdig. (händer nästan varje dag!)
- När man letar efter alla andra möjligheter än att behöva använda trappan.
- När de högklackade skorna blir stående bakom de förnuftiga “kärrningskorna”
- När godisskålen får prioritet före middagen
- När middagen blir offrad för att få sova lite längre på soffan
- När allt blir tungt
- När man flåsar och flämtar som en valross efter att ha fått upp dragkedjan på skorna och måste sätta sig ner efter för att få blod i huvudet och få bort den lila färgen från ansiket.
- När man inte längre orkar stå i duschen utan sätter rätt ner på rumpan på golvet.
- När man sitter på golvet i duschen och inte förstår hur man ska komma upp igen.
- När ingen annan än du får tillgång till soffan längre. (jorå, ett hörn får ju sambon använda. Jag tar bara upp 2/3 av soffan faktiskt! ;-) )
- När dagens höjdpunkt är Dr. Phil och Date My Mom..
- När Grandiosa blir gourmetmat…
- När det känns som om bebisen försöker trycka ut slemproppen och gräva sig ut varje gång du lägger dig ner.
- När man planerar en utflykt utanför hemmet utifrån vart det finns toaletter.
- När anklarna får storlek av en överarm efter två timmar på bion.
- När du lägger på dig 2 kg vatten efter en vecka och säger ja, ja..
- När du börjar gråta för att du inte får på dig skorna själv och sedan nästan skrattar ihjäl dig för att du faktiskt sitter och gråter.
- När du ställer dig med benen en meter från varann för att förbereda dig på att böja dig ner.
- Allt är väldigt irriterande… (man kan inte göra nåt och kan man - ja då får man inte. Orken finns inte längre heller. Bara att torka fötterna efter en dusch får en att ge upp)
- När sambon av ren djävulskap puttar ner dig i soffan och du inte kommer upp igen och han blir sittandes för att se hur det ska gå.
- När BH storleken börjar närma sig slutet av alfabetet. (börjar bli lite fundersam över var det här ska sluta. Köpte en för stor amningsbh, som nu passar alldeles lagom. Hur ska den då sitta när mjölken rinner till...??)
- När ett ärende om dagen gör dagen fullbokad.
- När mannen din faktiskt måste hålla med om att du inte har något att ha på dig. (det är TUR att vi bor en bit från allmän väg. Allt som oftast strosar jag runt i tunika/linne och trosor här hemma. Plus foppatofflor eller gummistövlar - ja nu skulle ni bra gärna se foto på klädseln va? Tunika, trosor och gummistövlar hahahaha. GLÖM DET!)
- När du har märken på magen för att du inte lyckas låsa dörren utan att träffa magen. (inte bara låsa dörren - magen tar i det mesta!)
- När du hellre sitter i bilen än att gå in och handla för att det är för mycket besvär att ta sig ut och in.
- När du hellre går i fula bommullsbyxor än i de vanliga gravidbyxorna för de har en söm under magen som pressar.
- Sambon måste parkera om bilen på nytt för att du ska kunna komma ut.
- Du är nära att skära dig varje gång du ska raka dig nertill och du ser inte längre tårna.
- Du tutar var gång du ska ur bilen för att magen lägger sig över ratten.
- Det inte längre hjälper att “smita förbi” folk sidledes då du är bredare så än framifrån. (hahaha, fast jag fortsätter att försöka. Lär mig liksom inte att jag är så "bred" framåt)
- Det känns som om man har sprungit en mil när man går upp för en trapp.
- När man rullar runt för att komma upp från soffan. (gäller även sängen)
- När din sambo knyter dina skosnören. (hade jag haft andra skor än Foppatofflor hade han fått klä på mig :-D)
- När man är rädd att kissa på sig när man nyser/ hostar
- Man tappar något på golvet och låter det ligga för att processen med att plocka upp det är för omständlig. (man kan sparka föremålet i riktning mot sambon också för att sen be om hjälp att ta upp det...)
- När man hellre går barfota än att ta på sig strumpor. (oh yes!)
- När man inte orkar sminka sig eller fixa håret för att armarna somnar efter bara några sekunder över huvudhöjd
- När man behöver hjälp för att komma upp ur sängen eller soffan (det händer...)
- När det enda man orkar plocka upp från golvet är en godis som ramlat ner.
- När man måste kissa igen så fort man rest sig och trott att man var färdig. (händer nästan varje dag!)
- När man letar efter alla andra möjligheter än att behöva använda trappan.
- När de högklackade skorna blir stående bakom de förnuftiga “kärrningskorna”
- När godisskålen får prioritet före middagen
- När middagen blir offrad för att få sova lite längre på soffan
- När allt blir tungt
- När man flåsar och flämtar som en valross efter att ha fått upp dragkedjan på skorna och måste sätta sig ner efter för att få blod i huvudet och få bort den lila färgen från ansiket.
- När man inte längre orkar stå i duschen utan sätter rätt ner på rumpan på golvet.
- När man sitter på golvet i duschen och inte förstår hur man ska komma upp igen.
- När ingen annan än du får tillgång till soffan längre. (jorå, ett hörn får ju sambon använda. Jag tar bara upp 2/3 av soffan faktiskt! ;-) )
- När dagens höjdpunkt är Dr. Phil och Date My Mom..
- När Grandiosa blir gourmetmat…
- När det känns som om bebisen försöker trycka ut slemproppen och gräva sig ut varje gång du lägger dig ner.
- När man planerar en utflykt utanför hemmet utifrån vart det finns toaletter.
- När anklarna får storlek av en överarm efter två timmar på bion.
- När du lägger på dig 2 kg vatten efter en vecka och säger ja, ja..
- När du börjar gråta för att du inte får på dig skorna själv och sedan nästan skrattar ihjäl dig för att du faktiskt sitter och gråter.
- När du ställer dig med benen en meter från varann för att förbereda dig på att böja dig ner.
- Allt är väldigt irriterande… (man kan inte göra nåt och kan man - ja då får man inte. Orken finns inte längre heller. Bara att torka fötterna efter en dusch får en att ge upp)
- När sambon av ren djävulskap puttar ner dig i soffan och du inte kommer upp igen och han blir sittandes för att se hur det ska gå.
- När BH storleken börjar närma sig slutet av alfabetet. (börjar bli lite fundersam över var det här ska sluta. Köpte en för stor amningsbh, som nu passar alldeles lagom. Hur ska den då sitta när mjölken rinner till...??)
- När ett ärende om dagen gör dagen fullbokad.
- När mannen din faktiskt måste hålla med om att du inte har något att ha på dig. (det är TUR att vi bor en bit från allmän väg. Allt som oftast strosar jag runt i tunika/linne och trosor här hemma. Plus foppatofflor eller gummistövlar - ja nu skulle ni bra gärna se foto på klädseln va? Tunika, trosor och gummistövlar hahahaha. GLÖM DET!)
- När du har märken på magen för att du inte lyckas låsa dörren utan att träffa magen. (inte bara låsa dörren - magen tar i det mesta!)
- När du hellre sitter i bilen än att gå in och handla för att det är för mycket besvär att ta sig ut och in.
- När du hellre går i fula bommullsbyxor än i de vanliga gravidbyxorna för de har en söm under magen som pressar.
Värme
Många gravida klagar över att de är så varma och svettas massor mot slutet av graviditeten.
Mig passar det perfekt för jag är i vanliga fall en riktig fryslort och njuter nu av att gå utan strumpor dygnet runt och bara ha minimalt med kläder :-)
Skönt m kjol och linne även molniga dagar!
Jättepraktiskt!! :-D
Mig passar det perfekt för jag är i vanliga fall en riktig fryslort och njuter nu av att gå utan strumpor dygnet runt och bara ha minimalt med kläder :-)
Skönt m kjol och linne även molniga dagar!
Jättepraktiskt!! :-D
onsdag 18 juli 2012
Bökande
Lilla pyret gillar inte glass och inte kallvatten.
Inte heller om jag blir för varm, tex har en varm filt över magen.
Han verkar kinkig med temperaturen ;-)
För kallt eller varmt så bökar han runt så jag tror mina organ ska mosas :-D
Tyvärr är mamman väldigt glassugen nu för tiden :-)
Dagen har ägnats åt fikabesök, en kort slummer i soffan, en timmes sömn på solsängen i kvällssol och nu soffhäng och morden i midsomer. Å glass :-D
Inte heller om jag blir för varm, tex har en varm filt över magen.
Han verkar kinkig med temperaturen ;-)
För kallt eller varmt så bökar han runt så jag tror mina organ ska mosas :-D
Tyvärr är mamman väldigt glassugen nu för tiden :-)
Dagen har ägnats åt fikabesök, en kort slummer i soffan, en timmes sömn på solsängen i kvällssol och nu soffhäng och morden i midsomer. Å glass :-D
tisdag 17 juli 2012
Spjälsäng, kudde och bok
Idag kom både spjälsäng och bok.
Hittade lämplig kudde till barnvagnen också. Lycka!!
Hittade en alldeles lagom stor av märket rätt start på Leklust.
Hade tänkt ägna eftermiddagen åt att skruva ihop spjälsängen, men avvaktar tills sambon kommer hem igen. Ägnar mig istället åt boken "Att föda".
Svenny som skulle ha barn dagen innan har ju redan fått sin lilla tjej!! Är alltså hög tid att plöja igenom den här boken :-D
Overkligt få dagar kvar nu!!! :-)
Hittade lämplig kudde till barnvagnen också. Lycka!!
Hittade en alldeles lagom stor av märket rätt start på Leklust.
Hade tänkt ägna eftermiddagen åt att skruva ihop spjälsängen, men avvaktar tills sambon kommer hem igen. Ägnar mig istället åt boken "Att föda".
Svenny som skulle ha barn dagen innan har ju redan fått sin lilla tjej!! Är alltså hög tid att plöja igenom den här boken :-D
Overkligt få dagar kvar nu!!! :-)
måndag 16 juli 2012
Den där orken
Vad hände med den där orken man brukade ha?
Sambon åkte in till stan en sväng och jag tänkte mig lite stalljobb. Inte som i att mocka och så, utan plockade undan lite och sopade lite i mycket lugn takt. Blev helt matt :-)
Orkar inte ens en bråkdel av vad jag gjorde förr...
Blir lite frustrerad över det ibland, men orken kommer nog tillbaka så småningom.
Jag vill så himla mycket och vill ju inte lasta på sambon mer än han redan gör i dagsläget. Tycker det är jobbigt att se honom slita och själv bara stå och titta på. Men nu är det mindre än en månad kvar innan jag får börja kånka och bära saker igen :-D
söndag 15 juli 2012
En månad prick
Nu är det precis en månad kvar! Så kort, men samtidigt så lång tid :-)
Idag har vi inte gjort många knop alls här hemma. Inväntar besök från sambons kompis och jobbarkompis, men hittills har ingen av dem dykt upp.
Slappar i soffan å slösurfar på mobilen. Så himla skönt!!
Uppdatering: somnade i soffan och sov två (!) timmar. Såå skönt att sova. Tur vi har semester! :-D
lördag 14 juli 2012
Stor skillnad
Det är verkligen STOR skillnad på sparkar nu när han har huvudet neråt. Jag som trodde jag hade en lugn grabb i magen...;-)
Han har disco mest hela tiden och jag börjar tro att mina dagar kommer vara 23 timmar sen och nätterna 1 timme :-D
Så härligt att känna alla livstecken. Hinner inte ens bli orolig mellan alla sparkarna.
fredag 13 juli 2012
Ja, vad ska man säga?
Har blivit 5 år igen. Kan inte motstå att gå och provrulla barnvagnen lite då och då... :-)
Som en 5-åring som precis fått en ny dockvagn, hahaha ;-)
Tänk att vi snart ska få använda den på riktigt!!
Ikväll börjar semestern å jag får ha sambon hemma varje dag. Ska bli sååå skönt och roligt. Nu är det slutspurten! Sista tiden som det är bara vi två. Snart är vi tre i familjen!!! :-D
Kudde
Letar liten, mjuk, ganska platt kudde. Framförallt liten!
Vill ha en som passar i vagnen, men alla jag hittat är dimensionerade för spjälsängar och är alldeles för breda för vagnen.
Någon som vet var man hittar det?
torsdag 12 juli 2012
Många inlägg idag...
Min mage känns som poppande popcorn idag. Vad GÖR lillen där inne? Har har disco?!?
Bara han inte gör något vändningsförsök så får han göra vad han vill. Men jag blir ju liiiiite fundersam :-) Huvud ner och rumpa upp tack!
Bara han inte gör något vändningsförsök så får han göra vad han vill. Men jag blir ju liiiiite fundersam :-) Huvud ner och rumpa upp tack!
Vecka 36 (35+1)
Från och med nu går de flesta på kontroller en gång i veckan eller varannan vecka. Är detta din första graviditet har barnet förmodligen fixeras sig i bäckenöppningen nu. Magen sjunker ner och det blir lättare att andas men du kanske behöver kissa oftare.
Nattsömnen blir ofta avbruten då du behöver ändra läge med kroppen. Det kan hända att du även drömmer mycket och att drömmarna är ovanligt livliga. Många är de tankar som du bearbetar inför förlossningen och den nya familjen.
Barnet är i princip helt fullgånget och väger ca 2,8 kg. Längden är ungefär 34 cm från huvud till stjärt. De sista veckorna ska barnet äta upp sig för att klara livet utanför livmodern. Vid det här laget har du märkt att barnets rörelser har förändrats, vilket beror på att det är trångt i livmodern. Du känner antagligen bara benen och fötterna som sparkar, huvudet som studsar mot bäckenbotten och armarna med svagare rörelser. Dock brukar rörelserna upplevas som kraftfullare och tydligare. Ofta kan man se konturerna av en armbåge eller häl som putar ut mot huden. Även om rörelserna ändrar karaktär bör ingen dag förflyta utan några livstecken från barnet. Kontakta din MVC inom 72timmar om rörelserna minskar i antal. De sista veckorna kan vara tröttsamma. Ditt barn kommer att vara tre gånger så tungt vid födseln jämfört med vad det var i v.28.
Info lånad från gravid.se
Barnet ökar mellan 25 och 30 gram per dag och vikten är ca 2750 gram. Om bebisen skulle födas nu skulle den klara sig utmärkt utanför livmodern, då allt nu är fullt utvecklat.
Nu ligger nästan alla barn med huvudet nersjunket i bäckenet vilket gör att magen sjunker ner mer. Detta kan öka trycket på kvinnans urinblåsa vilket gör att hon behöver kissa oftare. Samtidigt minskar trycker på lungorna och det blir lättare att andas.
Kvinnan har kanske gått upp mellan 11 och 14 kg eller mer. Hos vissa kan det börja läcka råmjölk ur bröstvårtorna. Många börjar dock läcka råmjölk redan i ett tidigt stadie av graviditeten. Råmjölken är en gulvit vätska som innehåller mycket näringämnen som barnet får i sig när det ammas för första gången. Råmjölken övergår sedan till riktig mjölk som är vit och tjockare.
Info lånad från gravidkalender.se
Du har nu så mycket fostervatten som du kommer att ha och bebisen rör sig inte lika mycket som den gjort tidigare. Detta kan verka oroande men så länge du kan känna den röra någon eller några gånger sig varje dag så finns det ingen orsak till oro.
Eftersom din livmoder trycker på organen i bukhålan och upp mot bröstkorgen så kan det ibland kännas obehagligt och svårt att andas. Du kan också känna smärta när din bebis sparkar på intilliggande organ.
Lyckligtvis så kommer bebisen att sjunka ned och fixeras i ditt bäcken under de kommande veckorna, och då kommer mycket av obehaget och andningsbesvären att avta.
Vanligtvis träffar man sin barnmorska/läkare varje vecka från och med nu, för att kunna följa slutstadiet av graviditeten och hur förlossningen närmar sig.
Det är också hög tid att fundera på förlossningen och prata om olika alternativ, så som smärtstillande medel och hur du vill föda. Prata med din MVC.
Info lånad från blimamma.se
Barnet kan få hicka då och då – det får det av att öva sig på att andas, som en förberedelse för livet utanför livmodern.
På det här stadiet kan barnet göra allt som en nyfödd kan.
Det har flyttat sig längre ner i bäckenet. De flesta barn ligger med huvudet nedåt – bara några få ligger med stjärten först. Om det gör det, är det dags att försöka få det att vända sig.
Runt vecka 34 undersöker barnmorskan din mage för att avgöra hur barnet ligger i livmodern. Det kan ha ändrat sig många gånger under graviditeten. I vecka 34 till 36 lägger sig barnet som regel i rätt position och blir kvar där.
Har du märkt om kulan har flyttat sig lite längre ner? Har den sjunkit? Du tycker kanske att det är lättare att andas.
Även om det har blivit lättare att andas är det inte ovanligt att man på det här stadiet känner sig trött på graviditeten. Du sover förmodligen inte tillräckligt mycket, har ont i ryggen, känner dig stor, blir andfådd efter minsta ansträngning och svettas mer än vanligt. Allt detta är normalt, även om det knappast är någon tröst. Så låt oss prata om något mycket roligare – hur vet man när det har satt igång?
Du har kanske redan upplevt sammandragningar, så kallade förvärkar. (De riktiga värkarna är regelbundna och blir gradvis kraftigare och kraftigare. De går inte att vila bort – de försvinner inte, men det är en paus mellan dem.) Ett av de första tecknen är att du eventuellt stöter ut slemproppen, geléaktigt slem som har täckt livmoderhalsen de senaste nio månaderna. Det kan fortfarande dröja ett tag tills du föder, men det är ett tecken.
Info lånad från libero.se
Kommentar: Jo, att magen sjunkit konstaterade vi båda två igår direkt efter vändningsförsöket.
Helt plötsligt blev det en päronform istället för rund. Antar att det berodde på bebisens läge med huvudet uppåt. Han låg dubbelvikt som en fällkniv (åtminstone med ena benet) och hade benet uppe vid huvudet.
De är viga de små rackarna - tänk om en annan skulle prova på den ställningen. Jag är glad att jag fortfarande kan rulla ur sängen ;-) Hahaha
Nattsömnen blir ofta avbruten då du behöver ändra läge med kroppen. Det kan hända att du även drömmer mycket och att drömmarna är ovanligt livliga. Många är de tankar som du bearbetar inför förlossningen och den nya familjen.
Barnet är i princip helt fullgånget och väger ca 2,8 kg. Längden är ungefär 34 cm från huvud till stjärt. De sista veckorna ska barnet äta upp sig för att klara livet utanför livmodern. Vid det här laget har du märkt att barnets rörelser har förändrats, vilket beror på att det är trångt i livmodern. Du känner antagligen bara benen och fötterna som sparkar, huvudet som studsar mot bäckenbotten och armarna med svagare rörelser. Dock brukar rörelserna upplevas som kraftfullare och tydligare. Ofta kan man se konturerna av en armbåge eller häl som putar ut mot huden. Även om rörelserna ändrar karaktär bör ingen dag förflyta utan några livstecken från barnet. Kontakta din MVC inom 72timmar om rörelserna minskar i antal. De sista veckorna kan vara tröttsamma. Ditt barn kommer att vara tre gånger så tungt vid födseln jämfört med vad det var i v.28.
Info lånad från gravid.se
Barnet ökar mellan 25 och 30 gram per dag och vikten är ca 2750 gram. Om bebisen skulle födas nu skulle den klara sig utmärkt utanför livmodern, då allt nu är fullt utvecklat.
Nu ligger nästan alla barn med huvudet nersjunket i bäckenet vilket gör att magen sjunker ner mer. Detta kan öka trycket på kvinnans urinblåsa vilket gör att hon behöver kissa oftare. Samtidigt minskar trycker på lungorna och det blir lättare att andas.
Kvinnan har kanske gått upp mellan 11 och 14 kg eller mer. Hos vissa kan det börja läcka råmjölk ur bröstvårtorna. Många börjar dock läcka råmjölk redan i ett tidigt stadie av graviditeten. Råmjölken är en gulvit vätska som innehåller mycket näringämnen som barnet får i sig när det ammas för första gången. Råmjölken övergår sedan till riktig mjölk som är vit och tjockare.
Info lånad från gravidkalender.se
Bebisen
Din bebis är nu c:a 34 cm från huvud till stjärt och omkring 48 cm från topp till tå och väger runt 2.7 kg. Bebisens ansikte har blivit rundare och ser nu mjukt och knubbigt ut. Bebisens huvud är fast men inte hårt, eftersom det behöver vara något formbart för att kunna passera ut genom ditt bäcken. Trycket på bebisens huvud kan göra att det ser tillplattat eller toppigt ut diret efter förlossningen, men det kommer att gradvis försvinna och gå tillbaka till normalt.Du har nu så mycket fostervatten som du kommer att ha och bebisen rör sig inte lika mycket som den gjort tidigare. Detta kan verka oroande men så länge du kan känna den röra någon eller några gånger sig varje dag så finns det ingen orsak till oro.
Du
Övre delen av din livmoder är nu ännu lite längre upp och befinner sig c:a 14 cm ovanför naveln. Livmodern har vuxit en hel del de senaste veckorna allteftersom bebisen lagt på sig vikt. Du har antagligen gått upp omkring 13-14 kg fram till nu och du kommer inte att gå upp särskilt mycket mer.Eftersom din livmoder trycker på organen i bukhålan och upp mot bröstkorgen så kan det ibland kännas obehagligt och svårt att andas. Du kan också känna smärta när din bebis sparkar på intilliggande organ.
Lyckligtvis så kommer bebisen att sjunka ned och fixeras i ditt bäcken under de kommande veckorna, och då kommer mycket av obehaget och andningsbesvären att avta.
Vanligtvis träffar man sin barnmorska/läkare varje vecka från och med nu, för att kunna följa slutstadiet av graviditeten och hur förlossningen närmar sig.
Det är också hög tid att fundera på förlossningen och prata om olika alternativ, så som smärtstillande medel och hur du vill föda. Prata med din MVC.
Info lånad från blimamma.se
Precis som en nyfödd
I den här veckan har barnet vuxit så mycket att det nästan helt fyller ut den förut så rynkiga huden – nu är den slät och fin, eftersom fettet under huden är färdigutvecklat. Ansiktet är en smula rundare och huvudets diameter är 90 mm.På det här stadiet kan barnet göra allt som en nyfödd kan.
Det har flyttat sig längre ner i bäckenet. De flesta barn ligger med huvudet nedåt – bara några få ligger med stjärten först. Om det gör det, är det dags att försöka få det att vända sig.
Bara fyra veckor kvar!
Din livmoder befinner sig säkert under dina revben.Runt vecka 34 undersöker barnmorskan din mage för att avgöra hur barnet ligger i livmodern. Det kan ha ändrat sig många gånger under graviditeten. I vecka 34 till 36 lägger sig barnet som regel i rätt position och blir kvar där.
Har du märkt om kulan har flyttat sig lite längre ner? Har den sjunkit? Du tycker kanske att det är lättare att andas.
Du har kanske redan upplevt sammandragningar, så kallade förvärkar. (De riktiga värkarna är regelbundna och blir gradvis kraftigare och kraftigare. De går inte att vila bort – de försvinner inte, men det är en paus mellan dem.) Ett av de första tecknen är att du eventuellt stöter ut slemproppen, geléaktigt slem som har täckt livmoderhalsen de senaste nio månaderna. Det kan fortfarande dröja ett tag tills du föder, men det är ett tecken.
Info lånad från libero.se
Kommentar: Jo, att magen sjunkit konstaterade vi båda två igår direkt efter vändningsförsöket.
Helt plötsligt blev det en päronform istället för rund. Antar att det berodde på bebisens läge med huvudet uppåt. Han låg dubbelvikt som en fällkniv (åtminstone med ena benet) och hade benet uppe vid huvudet.
De är viga de små rackarna - tänk om en annan skulle prova på den ställningen. Jag är glad att jag fortfarande kan rulla ur sängen ;-) Hahaha
Barnvagnen och lite annat
Har totalt köpstopp nu. Shoppat loss i 2 dagar nu så det räcker... ;-)
Jag beställde den där omtalade boken "Att föda" av Gudrun Abascal.
Jag slängde iväg en beställning på spjälsäng (plus madrass plus spjälskydd).
Idag shoppade jag en liten skallra. Kunde bara inte motstå den. Har ju köpt lite barbapappatyg och ska sy ett litet örngott till vagnen... Matchar ju perfekt med denna lilla skallra! ;-)
Igår betalade vi ju och hämtade barnvagnen.
Jag beställde den där omtalade boken "Att föda" av Gudrun Abascal.
Idag shoppade jag en liten skallra. Kunde bara inte motstå den. Har ju köpt lite barbapappatyg och ska sy ett litet örngott till vagnen... Matchar ju perfekt med denna lilla skallra! ;-)
Det får nog räcka för några dagar framåt nu. Till nästa lön eller så... ;-)
Det finns ju SÅ mycket roligt att shoppa!!
Vad annars då?
Värdena hos barnmorskan vecka 35+1:
Hb 118 (verkar sjunka sakta men säkert, måste skärpa mig och komma ihåg järntabletterna varje dag kanske)
Magen 35 cm
Bebisens puls 144 slag/min
Viktökning lite drygt 8 kg sen inskrivningen (hoppas att det stannar så! Då kanske det inte är så fruktansvärt många kilon att gå ner efteråt? Jag har ju SÅ dålig karaktär när det gäller godsaker :-P )
Blodtrycket var 127/91 tror jag. Var tydligen bra i alla fall. Har inte så jättebra koll på vad man bör ha :-)
Just ja - läkaren igår sa att långa slanka kvinnor har oftast lindrigare förlossning. Jag känner mig inte direkt slank just nu men lång det är jag. Man hade tydligen rymligare bäcken då oftast. Det känns lovande :-)
Jag är SÅ glad att bebisen ligger åt rätt håll.
Sambon kan inte förstå hur jag väljer vanlig förlossning framför kejsarsnitt. Han skulle absolut välja kejsarsnitt om det hade varit han som haft barnet i magen. Jag tänker precis tvärtom.
Känner mig lugn och förväntansfull inför förlossningen. Den stoooora skräcken är om man känner sig helt slut eller om bebisen mår dåligt och de beslutar om urakut kejsarsnitt. DÅ tar jag hellre ett planerat snitt. Men det vet man ju tyvärr aldrig på förhand.
Något man inte vill höra hos barnmorskan...
...så här dagen efter vändningsförsöket!
Hade tid hos barnmorskan imorse. Igår kväll var det full rulle i magen på kvällen med sparkar och knuffar. När jag vaknar imorse känner jag en hård bula på sidan. I höjd med naveln. Åh nej, nu är han på väg att vända tillbaka tänkte jag...
Tid hos barnmorskan kl 8 (tack och lov). Berättade om den hårda bulan i magen och hon log lite och verkade tycka att jag var småsjåpig.
Så skulle hon känna på fosterläget.
"Hmm, tja det känns ju lite skumt det här."
DET är ord man INTE vill höra dagen efter vändningsförsöket.
Vi fick gå in till ultraljudsapparaten helt enkelt för hon kunde inte avgöra med händerna :-/
Men ultraljudet visade att huvudet snällt låg kvar i bäckenet *PUH*.
Den hårda bulan var rumpan/höften. Barnmorskan sa att höften kunde kännas nästan lika som huvudet. Så nu är jag lugn igen :-D
Hon sa att jag skulle ringa in om det var så att det kändes konstigt och att jag trodde att han vänt sig. Då skulle jag få komma in på en extrakoll i så fall. Det känns jättebra!
Men förhoppningsvis ska det inte behövas.
Läkaren igår trodde ju inte att han skulle vända tillbaka eftersom det istället för några minuter tog hela TRETTIOFEM minuter att få runt lillbusen. Jag hoppas att han har rätt!
Oj, nu åskar det här. Får väl koppla ur datorn en stund.
Kommer tillbaka med lite foton på lyxåket och lite shopping sen! Alldeles strax :-)
Lovar!
Hade tid hos barnmorskan imorse. Igår kväll var det full rulle i magen på kvällen med sparkar och knuffar. När jag vaknar imorse känner jag en hård bula på sidan. I höjd med naveln. Åh nej, nu är han på väg att vända tillbaka tänkte jag...
Tid hos barnmorskan kl 8 (tack och lov). Berättade om den hårda bulan i magen och hon log lite och verkade tycka att jag var småsjåpig.
Så skulle hon känna på fosterläget.
"Hmm, tja det känns ju lite skumt det här."
DET är ord man INTE vill höra dagen efter vändningsförsöket.
Vi fick gå in till ultraljudsapparaten helt enkelt för hon kunde inte avgöra med händerna :-/
Men ultraljudet visade att huvudet snällt låg kvar i bäckenet *PUH*.
Den hårda bulan var rumpan/höften. Barnmorskan sa att höften kunde kännas nästan lika som huvudet. Så nu är jag lugn igen :-D
Hon sa att jag skulle ringa in om det var så att det kändes konstigt och att jag trodde att han vänt sig. Då skulle jag få komma in på en extrakoll i så fall. Det känns jättebra!
Men förhoppningsvis ska det inte behövas.
Läkaren igår trodde ju inte att han skulle vända tillbaka eftersom det istället för några minuter tog hela TRETTIOFEM minuter att få runt lillbusen. Jag hoppas att han har rätt!
Oj, nu åskar det här. Får väl koppla ur datorn en stund.
Kommer tillbaka med lite foton på lyxåket och lite shopping sen! Alldeles strax :-)
Lovar!
onsdag 11 juli 2012
Vändningsförsöket dag 35+0
Blev lite förvirrad efter att ha läst på nätet, där vissa rekommenderas att inte äta eller dricka på 8 timmar innan vändningsförsöket medan andra säger att man kan äta en lätt frukost.
Eftersom de inte sagt någonting överhuvudtaget till mig så valde jag att äta lite lätt frukost. Jag är ju vrålhungrig om morgnarna och skulle nästan ha dött utan frukost. I alla fall inte mått så himla bra. Te och 2 mackor fick det bli.
På sjukhuset fick vi först träffa en barnmorska på bedömningsenheten. Hon gjorde ultraljud och mycket riktigt låg huvudet uppåt. Hon kollade runt och mätte bebisen, kollade moderkakan och mängden fostervatten. Han hade lite avlångt huvud eftersom han legat med det uppåt i livmodern ett tag nu och då pressats lite av livmodern. Detta ledde till att den uppskattade vikten hamnar lite falskt lågt eftersom hon grundade det på bland annat måttet mellan öronen.
I vilket fall så uppskattade hon vikten till 2300 gram, vilken var strax under medel. Så hon trodde att han var nog medelviktig egentligen. Jag frågade vad en genomsnittlig medelviktsbebis väger när den föds och det var 3500 g.
Hon mätte mitt blodtryck och sen fick jag ligga med CTG och registrera hans hjärtslag. De lät finfint och vi fick snabbt godkänt och fick knalla ner till förlossningsavdelningen.
Redan här hade jag hunnit kissa 3 gånger på sjukhuset. Nervös? Jag? ;-)
Nere på förlossningen fick vi först vänta och vänta. Var nog bara drygt en kvart, men just då kändes det som en evighet. In kommer sen läkaren och en barnmorska. Båda karlar. Jag som inte ens haft i åtanke att det FINNS manliga barnmorskor (hahahaha) inser plötsligt att det här måste jag ju ta upp i mitt förlossningsbrev. Idag var det ju helt ok, men när man ska ligga där helt naken...nä, jag vill nog ha en kvinnlig barnmorska om det är möjligt!! Det har jag inte ens haft en tanke på.
De kollade också med ultraljud och konstaterade att bebisen låg bra. Moderkakan låg långt upp och skulle förmodligen inte komma i vägen. Sen fick jag en Bricanylspruta för att livmodern skulle slappna av. 20 minuter tog det innan den verkade. De varnade för att man kunde få hjärtklappning, men att det var helt ofarligt om än lite obehagligt.
Under de här 20 minuterna fick jag ligga med CTG på igen. Sambon och jag pratade lite och jag fick några skrattanfall. Då fick CTG-apparaten spunk och hjärtljuden försvann och det blev världens topp i diagrammet. När läkaren kom tillbaka in efter 20 minuter skrattade jag så tårarna rann och bad om ursäkt för kurvans utseende och skyllde helt och hållet på sambon. :-P
Kände lite lite av hjärtklappningen, men inget som inte gick att stå ut med. Inte obehagligt direkt.
Sen började läkaren vändningsförsöket. Jag fick säga till om det gjorde för ont eller var för obehagligt. På nätet hade jag läst att själva vändningen tar bara några minuter.
Först försökte han få bebisen att göra en kullerbytta framåt. Det ville den inte alls och höll sig envist kvar. Då bytte han taktik och skulle få den att göra baklängeskullerbytta. Det gjorde betydligt mer ont tyckte jag. Blundade och fokuserade på att slappna av i magen och andas. Blev lite irriterad på barnmorskan när han sa "du måste andas" och "försök slappna av i magen", sa att jag visst andades och läkaren sa att "du slappnar av jättebra i magen". Så bytte han taktik igen och började putta bebisen framåt.
Puttandet gick till så att han hade på en massa gel på magen och sen pressade ner sina händer djupt i min mage och försökte göra det obekvämt för bebisen genom att lyfta rumpan och pressa på huvudet neråt.
Till slut gav bebisen med och följde med runt sakta men säkert.
Lite då och då kollade de huvudets läge samt att det fanns hjärtslag under vändningen.
Det var inte direkt bekvämt och magen är lite öm nu. Men bebisen är åt rätt håll! (Än så länge...)
Efter vecka 36 är det inte troligt att bebisen ens kan vända sig själv så hoppas nu att han håller sig åt rätt håll!!!
Frågade lite om hur vanligt det är med att de ligger åt fel håll. 3% säger statistiken, men han trodde det var 4-5% och inte alls ovanligt. Sen var det 50% chans att lyckas med vändningsförsöket.
Efteråt åkte vi till Barnens Hus för att hämta ut barnvagnen. Gissa om vi hade kvittot på handpenningen med oss? Nä, det satt kvar hemma på kylskåpet!
Men som TUR var gick det bra att hämta ut den ändå *puh*
Ska visa bild på den, men just nu står den ute i bilen. Fick lova sambon att inte lyfta ur den...
Han fixar det ikväll efter jobbet så just nu har jag ingen bild att visa.
Bjuder på lite bilder från vändningsförsöket istället så länge :-)
Eftersom de inte sagt någonting överhuvudtaget till mig så valde jag att äta lite lätt frukost. Jag är ju vrålhungrig om morgnarna och skulle nästan ha dött utan frukost. I alla fall inte mått så himla bra. Te och 2 mackor fick det bli.
På sjukhuset fick vi först träffa en barnmorska på bedömningsenheten. Hon gjorde ultraljud och mycket riktigt låg huvudet uppåt. Hon kollade runt och mätte bebisen, kollade moderkakan och mängden fostervatten. Han hade lite avlångt huvud eftersom han legat med det uppåt i livmodern ett tag nu och då pressats lite av livmodern. Detta ledde till att den uppskattade vikten hamnar lite falskt lågt eftersom hon grundade det på bland annat måttet mellan öronen.
I vilket fall så uppskattade hon vikten till 2300 gram, vilken var strax under medel. Så hon trodde att han var nog medelviktig egentligen. Jag frågade vad en genomsnittlig medelviktsbebis väger när den föds och det var 3500 g.
Hon mätte mitt blodtryck och sen fick jag ligga med CTG och registrera hans hjärtslag. De lät finfint och vi fick snabbt godkänt och fick knalla ner till förlossningsavdelningen.
Redan här hade jag hunnit kissa 3 gånger på sjukhuset. Nervös? Jag? ;-)
Nere på förlossningen fick vi först vänta och vänta. Var nog bara drygt en kvart, men just då kändes det som en evighet. In kommer sen läkaren och en barnmorska. Båda karlar. Jag som inte ens haft i åtanke att det FINNS manliga barnmorskor (hahahaha) inser plötsligt att det här måste jag ju ta upp i mitt förlossningsbrev. Idag var det ju helt ok, men när man ska ligga där helt naken...nä, jag vill nog ha en kvinnlig barnmorska om det är möjligt!! Det har jag inte ens haft en tanke på.
De kollade också med ultraljud och konstaterade att bebisen låg bra. Moderkakan låg långt upp och skulle förmodligen inte komma i vägen. Sen fick jag en Bricanylspruta för att livmodern skulle slappna av. 20 minuter tog det innan den verkade. De varnade för att man kunde få hjärtklappning, men att det var helt ofarligt om än lite obehagligt.
Under de här 20 minuterna fick jag ligga med CTG på igen. Sambon och jag pratade lite och jag fick några skrattanfall. Då fick CTG-apparaten spunk och hjärtljuden försvann och det blev världens topp i diagrammet. När läkaren kom tillbaka in efter 20 minuter skrattade jag så tårarna rann och bad om ursäkt för kurvans utseende och skyllde helt och hållet på sambon. :-P
Kände lite lite av hjärtklappningen, men inget som inte gick att stå ut med. Inte obehagligt direkt.
Sen började läkaren vändningsförsöket. Jag fick säga till om det gjorde för ont eller var för obehagligt. På nätet hade jag läst att själva vändningen tar bara några minuter.
Först försökte han få bebisen att göra en kullerbytta framåt. Det ville den inte alls och höll sig envist kvar. Då bytte han taktik och skulle få den att göra baklängeskullerbytta. Det gjorde betydligt mer ont tyckte jag. Blundade och fokuserade på att slappna av i magen och andas. Blev lite irriterad på barnmorskan när han sa "du måste andas" och "försök slappna av i magen", sa att jag visst andades och läkaren sa att "du slappnar av jättebra i magen". Så bytte han taktik igen och började putta bebisen framåt.
Puttandet gick till så att han hade på en massa gel på magen och sen pressade ner sina händer djupt i min mage och försökte göra det obekvämt för bebisen genom att lyfta rumpan och pressa på huvudet neråt.
Till slut gav bebisen med och följde med runt sakta men säkert.
Lite då och då kollade de huvudets läge samt att det fanns hjärtslag under vändningen.
Det var inte direkt bekvämt och magen är lite öm nu. Men bebisen är åt rätt håll! (Än så länge...)
Efter vecka 36 är det inte troligt att bebisen ens kan vända sig själv så hoppas nu att han håller sig åt rätt håll!!!
Frågade lite om hur vanligt det är med att de ligger åt fel håll. 3% säger statistiken, men han trodde det var 4-5% och inte alls ovanligt. Sen var det 50% chans att lyckas med vändningsförsöket.
Efteråt åkte vi till Barnens Hus för att hämta ut barnvagnen. Gissa om vi hade kvittot på handpenningen med oss? Nä, det satt kvar hemma på kylskåpet!
Men som TUR var gick det bra att hämta ut den ändå *puh*
Ska visa bild på den, men just nu står den ute i bilen. Fick lova sambon att inte lyfta ur den...
Han fixar det ikväll efter jobbet så just nu har jag ingen bild att visa.
Bjuder på lite bilder från vändningsförsöket istället så länge :-)
Första 2 bilderna från bedömningsmottagningen
Från förlossningen efter vändningen
Allt som allt en ganska bra dag! Måtte nu bebisen snällt ligga kvar med huvudet neråt!!
Etiketter:
långt inlägg,
Sätesbjudning,
vändningsförsök
Vändning
Ja, idag är det dags. Lite nervös är jag. För att nåt ska hända så att bebisen inte mår bra efteråt (ibland måste de göra kejsarsnitt efter). För att det ska kännas obehagligt. För att det inte ska gå och vända. För att överhuvudtaget tillbringa några timmar på sjukhuset.
BB-väskan får väl åka med för säkerhetsskull. Inte alls färdigpackad än. Eller allt till bebisen finns, men till mig finns än så länge en förpackning största bindorna jag hittade plus EN trosa. Kan ju tänkas att jag borde packa lite mer än så åt mig ;-) Men det var roligast att packa åt bebisen...
Jag ska få belöning efter vändningsförsöket! Vi ska åka och hämta ut vagnen. Min nya fina vagn (ehh, tja...VÅR vagn då ;-) ).
Tänk - snart står den hemma i hallen redo att bäddas... *lycka*
BB-väskan får väl åka med för säkerhetsskull. Inte alls färdigpackad än. Eller allt till bebisen finns, men till mig finns än så länge en förpackning största bindorna jag hittade plus EN trosa. Kan ju tänkas att jag borde packa lite mer än så åt mig ;-) Men det var roligast att packa åt bebisen...
Jag ska få belöning efter vändningsförsöket! Vi ska åka och hämta ut vagnen. Min nya fina vagn (ehh, tja...VÅR vagn då ;-) ).
Tänk - snart står den hemma i hallen redo att bäddas... *lycka*
tisdag 10 juli 2012
Djungel
Har börjat överväga alternativet att syrrans yngsta kanske inte vill släppa sin spjälsäng. Letar efter vad jag vill ha om vi måste skaffa en egen.
Först tänkte jag säng som säng. Men efter att ha rotat runt och funderat så har jag insett att jag vill nog ha en där man kan höja och sänka ena långsidan. Tror det kan vara VÄLDIGT bra för ryggen sen när barnet sover med sängbottnen nere.
De jag hittat är Brio, Troll och Kaxholmen. Gillade Kaxholmens Anna (med svarvade pinnar) mest, men även Kaxholmens Nina. Ingen som har en vit sån till övers?
Finns ju fortfarande ett litet hopp att vi ska få låna syrrans, men vill ha en plan B om utifall.
Sambon tycker vi ska köpa en ny för att det är smidigt. Åka till affär, köpa, åka hem. Klart. :-) Själv tycker jag det är mycket pengar m ca 1500 när man kan köpa begagnat. Eller låna gratis...
Först tänkte jag säng som säng. Men efter att ha rotat runt och funderat så har jag insett att jag vill nog ha en där man kan höja och sänka ena långsidan. Tror det kan vara VÄLDIGT bra för ryggen sen när barnet sover med sängbottnen nere.
De jag hittat är Brio, Troll och Kaxholmen. Gillade Kaxholmens Anna (med svarvade pinnar) mest, men även Kaxholmens Nina. Ingen som har en vit sån till övers?
Finns ju fortfarande ett litet hopp att vi ska få låna syrrans, men vill ha en plan B om utifall.
Sambon tycker vi ska köpa en ny för att det är smidigt. Åka till affär, köpa, åka hem. Klart. :-) Själv tycker jag det är mycket pengar m ca 1500 när man kan köpa begagnat. Eller låna gratis...
Oväder
Vaknade till ett monsunregn i natt. Inte jätteoptimalt när man är kissnödig ;-)
Var är sommaren???
Jag blundar, låtsas att det är varmt och sommar och äter glass :-)
måndag 9 juli 2012
Sprattel
Det han inte sparkade igår har han tagit igen idag :-D
Härligt med en massa livstecken.
Skönt att slippa oroa sig också :-)
Jobbiga känslor
Jag får så dåligt samvete över att vara otacksam.
Min mamma är jättesnäll (och ÄLSKAR att shoppa). Häromdagen ringer hon och berättar glatt att nu har hon köpt det här och det här och det här till bebisen. Täcke bland annat, påslakanset (som vi redan har flera stycken, såna som jag köpt och som jag verkligen ser fram emot att använda) och madrasskydd. Det är ju snällt. Verkligen!
Men resultatet blir att jag storbölar här hemma. Jag vill ju köpa sånt här själv! Alltihop! Det är jätteviktigt för mig :-( Det är ju någonting jag drömt om och längtat till i över tio år. När jag väl handlar något, ta en kudde till spjälsäng eller vagn eller så, då åker jag runt till flera ställen, klämmer och känner på minst 10-15 olika och funderar över vilken jag vill ha. Själva letandet är lika viktigt som själva inköpet.
När ska man annars få köpa sådana här saker om inte till sin EGEN bebis? Känner mig sååååå otacksam. Sambon tycker bara att äh, vi tar emot det och så lägger vi det i en kartong. Vi måste ju inte använda det. (Det känns ju OCKSÅ fel :-S ) Han tycker jag ska köpa allt jag vill ha själv ändå.
Till saken hör att min mamma går inte att prata med för hon lyssnar inte. Strax efter att hon fick veta om graviditeten så ville hon köpa/göra ett lapptäcke. Jag sa då att jag var väldigt osäker på om det var någonting vi skulle ha någon användning för och att vi inte ville ha något sådant. Det har hon köpt ett ändå. Madrasskydden bad jag henne kolla storleken på när hon skulle till IKEA häromdagen. STORLEKEN. Jag ville veta om JAG skulle åka dit och titta på dem eller kunna stryka dem från listan helt. Nä, då köper hon 2 sådana. Utan att veta om de passar...
Sen har jag ju när jag googlat lite på dem insett att jag vill INTE ha någon plastad frotté. Inte första året/åren i alla fall. Dels pga kvävningsrisken och dels för att det blir så svettigt och varmt av den, eftersom den inte andas. Man skulle inte heller ha den under bebisens huvud så då kan den ju i alla fall inte skydda hela madrassen.
Nu är jag mer inne på att se om det finns någon tunn (=lättvättad) bäddmadrass som passar i vaggan och så småningom en som passar i spjälsängen. Vad har ni andra? Eller är det sällan problem med att blöjorna läcker nattetid? Man vill ju helst inte behöva tvätta den tjockare madrassen.
Täcke är ju någonting som jag tänkt köpa senare i höst för det är ju inte aktuellt förrän i vinter.
Känner mig jättedum för det finns ju så många andra viktiga saker här i livet. Som att Libras lilla bebis dött i magen. Det om någonting borde ju ge perspektiv på tillvaron. Men jag är ändå ledsen över all den här shoppingen som det känns som att jag missar.
Ledsen att jag gnäller över så oviktiga saker, men behövde skriva av mig lite här i bloggen...
Min mamma är jättesnäll (och ÄLSKAR att shoppa). Häromdagen ringer hon och berättar glatt att nu har hon köpt det här och det här och det här till bebisen. Täcke bland annat, påslakanset (som vi redan har flera stycken, såna som jag köpt och som jag verkligen ser fram emot att använda) och madrasskydd. Det är ju snällt. Verkligen!
Men resultatet blir att jag storbölar här hemma. Jag vill ju köpa sånt här själv! Alltihop! Det är jätteviktigt för mig :-( Det är ju någonting jag drömt om och längtat till i över tio år. När jag väl handlar något, ta en kudde till spjälsäng eller vagn eller så, då åker jag runt till flera ställen, klämmer och känner på minst 10-15 olika och funderar över vilken jag vill ha. Själva letandet är lika viktigt som själva inköpet.
När ska man annars få köpa sådana här saker om inte till sin EGEN bebis? Känner mig sååååå otacksam. Sambon tycker bara att äh, vi tar emot det och så lägger vi det i en kartong. Vi måste ju inte använda det. (Det känns ju OCKSÅ fel :-S ) Han tycker jag ska köpa allt jag vill ha själv ändå.
Till saken hör att min mamma går inte att prata med för hon lyssnar inte. Strax efter att hon fick veta om graviditeten så ville hon köpa/göra ett lapptäcke. Jag sa då att jag var väldigt osäker på om det var någonting vi skulle ha någon användning för och att vi inte ville ha något sådant. Det har hon köpt ett ändå. Madrasskydden bad jag henne kolla storleken på när hon skulle till IKEA häromdagen. STORLEKEN. Jag ville veta om JAG skulle åka dit och titta på dem eller kunna stryka dem från listan helt. Nä, då köper hon 2 sådana. Utan att veta om de passar...
Sen har jag ju när jag googlat lite på dem insett att jag vill INTE ha någon plastad frotté. Inte första året/åren i alla fall. Dels pga kvävningsrisken och dels för att det blir så svettigt och varmt av den, eftersom den inte andas. Man skulle inte heller ha den under bebisens huvud så då kan den ju i alla fall inte skydda hela madrassen.
Nu är jag mer inne på att se om det finns någon tunn (=lättvättad) bäddmadrass som passar i vaggan och så småningom en som passar i spjälsängen. Vad har ni andra? Eller är det sällan problem med att blöjorna läcker nattetid? Man vill ju helst inte behöva tvätta den tjockare madrassen.
Täcke är ju någonting som jag tänkt köpa senare i höst för det är ju inte aktuellt förrän i vinter.
Känner mig jättedum för det finns ju så många andra viktiga saker här i livet. Som att Libras lilla bebis dött i magen. Det om någonting borde ju ge perspektiv på tillvaron. Men jag är ändå ledsen över all den här shoppingen som det känns som att jag missar.
Ledsen att jag gnäller över så oviktiga saker, men behövde skriva av mig lite här i bloggen...
Nojig
Det hemska som hänt Libra gör att jag blivit extra nojig.
Igår var det alldeles lugnt i magen. HELA DAGEN! Plus kvällen innan. Vid lunch började tankarna vandra iväg...
Man tror ju alltid det värsta! Åt kylskåpskall kräm och mjölk till lunch och fick någon sur knuff/spark från insidan. Kunde andas ut lite :-) Sen lugnt hela em. Då kom oron IGEN! Inget bökande alls i magen som de senaste dagarna. Åt lite glass efter maten och svalde några bitar innan det hann smälta. Körde också in lite fingrar i magen och jorå - fick lite puff tillbaka.
Antar att han blev lite irriterad på att inte få sova ifred för sen när vi gick och la oss levde han rövare i magen så att jag omöjligt kunde sova. Men det var bara så otroligt skönt med livstecken att det gjorde absolut ingenting!!! Behöver jag säga att jag blev glad när jag vaknade nyss och han buffade runt i magen <3
Igår var det alldeles lugnt i magen. HELA DAGEN! Plus kvällen innan. Vid lunch började tankarna vandra iväg...
Man tror ju alltid det värsta! Åt kylskåpskall kräm och mjölk till lunch och fick någon sur knuff/spark från insidan. Kunde andas ut lite :-) Sen lugnt hela em. Då kom oron IGEN! Inget bökande alls i magen som de senaste dagarna. Åt lite glass efter maten och svalde några bitar innan det hann smälta. Körde också in lite fingrar i magen och jorå - fick lite puff tillbaka.
Antar att han blev lite irriterad på att inte få sova ifred för sen när vi gick och la oss levde han rövare i magen så att jag omöjligt kunde sova. Men det var bara så otroligt skönt med livstecken att det gjorde absolut ingenting!!! Behöver jag säga att jag blev glad när jag vaknade nyss och han buffade runt i magen <3
lördag 7 juli 2012
Om att lära sig sakta men säkert
Har jobbat på det här med att göra så lite som möjligt. Det är SVÅRT! :-)
Försökte få gå med trimmern lite idag, men sambon var benhård. Han körde betesputs OCH trimmern.
Själv har jag småpysslat och gjort middag.
Är jättejättesvårt att inte få hjälpa till, men bara att vänja sig :-)
fredag 6 juli 2012
Sorgligt
Läste nyss inne hos Libra att deras lilla tjej inte finns längre :'(
Det är ju ens allra största fasa!! Så fort man inte känner rörelser tillräckligt ofta så tänker man "tänk om..." Men jag kan ändå inte tänka mig in i den situationen, för någonstans tror man ju ändå att det inte kan hända. Inte när man klarat sig in i andra halvan av graviditeten :-S
Lider så med dem, och känner just nu en enorm tacksamhet för min lille kille i magen. Missfall är nog aldrig kul, men jag tror alla ivf-are har lite extra oro för missfall.
Så himla tråkiga nyheter och skickar alla kramar jag har till dem!
Det är ju ens allra största fasa!! Så fort man inte känner rörelser tillräckligt ofta så tänker man "tänk om..." Men jag kan ändå inte tänka mig in i den situationen, för någonstans tror man ju ändå att det inte kan hända. Inte när man klarat sig in i andra halvan av graviditeten :-S
Lider så med dem, och känner just nu en enorm tacksamhet för min lille kille i magen. Missfall är nog aldrig kul, men jag tror alla ivf-are har lite extra oro för missfall.
Så himla tråkiga nyheter och skickar alla kramar jag har till dem!
Fredag, lite bilder och en film (!)
Första dagen som jag är hemma som inte helt överskuggas av mitt dåliga samvete! (över att inte vara på jobbet...)
Sovit skitdåligt i natt. Upp och kissade varannan timme. Inte i onödan utan jag var verkligen jättekissnödig alla gångerna. Vaknade till när sambon gick upp för att åka till jobbet, men sen sov jag som en liten gris ända till strax efter nio! Då helt plötsligt 5 timmar i sträck utan att gå på toan?!!
Skönt att få sova lite i alla fall. Det var välbehövligt!
Har lyckats fånga lite rörelser på bild!
Ingen jättebra film, men han verkar lite blyg nästan. Det kan bölja en hel del och så drar jag igång mobilkameran och det blir alldeles stilla... så det här är vad jag lyckats fånga på bild i alla fall!
Ignorera den otroligt fula klänningen! Den är superskön och planen var att färga den svart när jag köpte den, men sen har jag liksom aldrig fått tummen ur på den fronten. Den är skön i alla fall!
Är huvudet som guppar runt närmast kameran :-)
Bästa efterrätten - hembakad kladdkaka, vispad grädde och egna söta goda jordgubbar från jordgubbslandet. Finns inget godare!
Magbilden är inte dagsfärsk utan från i måndags. Alltså vecka 33+5.
Skönt med bältet, men man ser ju inte klok ut ;-)
Fått toppen av min svärmor, sambon tycker den ser ut som en bordsduk, med hål för huvudet. Men den är såååå mjuk och så skön att för min del kvittar det hur den ser ut. Den är helt underbar att ha på sig!
torsdag 5 juli 2012
Sjukskrivning
Igår var det dags för nytt besök hos barnmorskan för att kolla fosterläget. Huvudet fortfarande upp så nu är vändningsförsök inbokat. Hoppas så att det lyckas för jag vill verkligen prova på en "riktig" förlossning! Ser ju nästan fram emot det lite.
Idag hade jag läkarbesök inbokat. Verkligen välbehövligt för igår tog jag mig knappt fram på kvällen. Vänsterbenet ville inte följa med när jag skulle gå. När jag åt frukost ringde sjukgymnasten och undrade om jag hade tid att komma idag eller på måndag. Idag passade ju finfint eftersom det är samma ställe som husläkaren håller till på. Suveränt! En bilresa och 2 besök. Kan inte bli bättre :-)
Hade laddat med MASSOR av argument för att få åtminstone halvtidssjukskrivning nästa vecka. Peppad till tänderna. Jag är ju annars en sån person som svarar "det är bara bra" med ett leende när folk frågar. Oavsett hur jag mår/hur ont jag har i princip. Har jag hög feber och influensa så säger jag att jag är "lite hängig". Finns ju inget tråkigare än folk som gnäller över minsta krämpa! Så nu hade sambon tjatat att jag skulle säga PRECIS som det är och berätta hur jobbigt allting är.
Hann inte säga ens en fjärdedel. Läkaren sa att ja, det är väl sjukskrivning du vill ha eller? Jo, det vore skönt att slippa jobba nästa vecka för sen är det ju semester. Nä, jag sjukskriver dig en MÅNAD säger karln! Du ska INTE jobba och inte bära, inte gå för mycket, inte stå, inte sitta för länge och undvika trappor. Semestern kan du ta ut efter sjukskrivningen tyckte han. Ehhhh, jaha, ok tyckte jag som hade förväntat mig att få bråka för att få NÅN form av sjukskrivning nästa vecka.
Sen hade jag besöket hos sjukgymnasten nästan direkt efter. Oj oj, sa hon när hon såg mig "gå". Hon dubbelkollade att jag fått sjukskrivning och sen sa hon att hon skulle hämta kryckor. Ehh, jaha. Jag kan ju fortfarande halta fram så kryckor var inget jag ens tänkt på att jag kanske kunde fråga om. Hon klämde och tryckte, masserade in liniment på ryggen (jätteskönt!) och visade lite övningar. Hon hade ett litet häfte, men det var många övningar som jag var för dålig för. De passade bättre tidigare, då man inte har så uttalade besvär.
JÄTTESKÖNT att äntligen få lite hjälp och tips och råd. Tydligen svankade jag massor även när jag trodde att jag stod rak. När hon justerade mig så att jag stod rak i ryggen kändes det nästan som jag stod ihopkurad och framåtlutad :-) Såg i spegeln att det såg rakt ut, men det kändes inte alls så. Så nu ska jag göra lite såna övningar för att spara lite på ryggen. Hon sa också att jag inte fick bära någonting.
Det första jag gjorde när jag åkte därifrån var...ehh...jag åkte till systemet och köpte några starköl ;-) Bara bära liiiiiite. Bara den här gången, lovade jag mig själv. Vill så gärna överraska sambon med att få sitta på altanen med en iskall öl ikväll. Han får ju dra såååå tungt lass här hemma nu :-S Inte så att han klagar, men jag får dåligt samvete över hur lite jag fixar att hjälpa till med. Han bär saker, springer i trappor, hämtar upp saker jag tappar på golvet, drar upp mig ur soffan/sängen, slår gräset i hästarnas hage (det känns verkligen som min grej JAG borde göra :-S) och masserar mina axlar, ryggen, fötterna. Listan kan göras oändlig! Så därför bestämde jag mig för att överraska honom med iskall öl ikväll :-)
Började bra med kryckorna. Jag började med att glömma ta in dem från bilen. Hahahaha. Kommer ju gå bra det här tänkte jag. Finns det senilsnöre till kryckor? Så att man kan hänga dem runt halsen så man inte glömmer dem ;-)
Skönt att få träffa folk som faktiskt tar en på allvar! Bättre sent än aldrig...
Idag hade jag läkarbesök inbokat. Verkligen välbehövligt för igår tog jag mig knappt fram på kvällen. Vänsterbenet ville inte följa med när jag skulle gå. När jag åt frukost ringde sjukgymnasten och undrade om jag hade tid att komma idag eller på måndag. Idag passade ju finfint eftersom det är samma ställe som husläkaren håller till på. Suveränt! En bilresa och 2 besök. Kan inte bli bättre :-)
Hade laddat med MASSOR av argument för att få åtminstone halvtidssjukskrivning nästa vecka. Peppad till tänderna. Jag är ju annars en sån person som svarar "det är bara bra" med ett leende när folk frågar. Oavsett hur jag mår/hur ont jag har i princip. Har jag hög feber och influensa så säger jag att jag är "lite hängig". Finns ju inget tråkigare än folk som gnäller över minsta krämpa! Så nu hade sambon tjatat att jag skulle säga PRECIS som det är och berätta hur jobbigt allting är.
Hann inte säga ens en fjärdedel. Läkaren sa att ja, det är väl sjukskrivning du vill ha eller? Jo, det vore skönt att slippa jobba nästa vecka för sen är det ju semester. Nä, jag sjukskriver dig en MÅNAD säger karln! Du ska INTE jobba och inte bära, inte gå för mycket, inte stå, inte sitta för länge och undvika trappor. Semestern kan du ta ut efter sjukskrivningen tyckte han. Ehhhh, jaha, ok tyckte jag som hade förväntat mig att få bråka för att få NÅN form av sjukskrivning nästa vecka.
Sen hade jag besöket hos sjukgymnasten nästan direkt efter. Oj oj, sa hon när hon såg mig "gå". Hon dubbelkollade att jag fått sjukskrivning och sen sa hon att hon skulle hämta kryckor. Ehh, jaha. Jag kan ju fortfarande halta fram så kryckor var inget jag ens tänkt på att jag kanske kunde fråga om. Hon klämde och tryckte, masserade in liniment på ryggen (jätteskönt!) och visade lite övningar. Hon hade ett litet häfte, men det var många övningar som jag var för dålig för. De passade bättre tidigare, då man inte har så uttalade besvär.
JÄTTESKÖNT att äntligen få lite hjälp och tips och råd. Tydligen svankade jag massor även när jag trodde att jag stod rak. När hon justerade mig så att jag stod rak i ryggen kändes det nästan som jag stod ihopkurad och framåtlutad :-) Såg i spegeln att det såg rakt ut, men det kändes inte alls så. Så nu ska jag göra lite såna övningar för att spara lite på ryggen. Hon sa också att jag inte fick bära någonting.
Det första jag gjorde när jag åkte därifrån var...ehh...jag åkte till systemet och köpte några starköl ;-) Bara bära liiiiiite. Bara den här gången, lovade jag mig själv. Vill så gärna överraska sambon med att få sitta på altanen med en iskall öl ikväll. Han får ju dra såååå tungt lass här hemma nu :-S Inte så att han klagar, men jag får dåligt samvete över hur lite jag fixar att hjälpa till med. Han bär saker, springer i trappor, hämtar upp saker jag tappar på golvet, drar upp mig ur soffan/sängen, slår gräset i hästarnas hage (det känns verkligen som min grej JAG borde göra :-S) och masserar mina axlar, ryggen, fötterna. Listan kan göras oändlig! Så därför bestämde jag mig för att överraska honom med iskall öl ikväll :-)
Började bra med kryckorna. Jag började med att glömma ta in dem från bilen. Hahahaha. Kommer ju gå bra det här tänkte jag. Finns det senilsnöre till kryckor? Så att man kan hänga dem runt halsen så man inte glömmer dem ;-)
Skönt att få träffa folk som faktiskt tar en på allvar! Bättre sent än aldrig...
måndag 2 juli 2012
Bälte
Idag är det jag och bältet. Har det på så fort jag ska stå och gå
Ändå har jag tagit det lugnt i helgen och försökt variera mellan sitta, ligga, stå och gå.
Insåg att jag inte skulle palla en timmes bilkörning, spring i trappor, kånkade och timmar av stillasittande, så idag är jag hemma.
Försöker vända bebisen åt rätt håll genom att stå på alla fyra med rumpan i vädret och huvud och axlar så långt ner som möjligt.
15 min ska man stå så. Varannan timme! 5 dagar i sträck.
Jag tolkar det som dagar och inte dygn, för vem orkar med sånt varannan timme dygnet runt?!
Pallar som mest 8 min, sen gör bäckenet alldeles för ont. Men tänker att lite måste vara bättre än inget :-)
Vänd på dig bebisen! VÄND!!
Är inte sugen på vare sig vändningsförsök, föda med sätesbjudning eller kejsarsnitt...:-S
Men det är ju tid kvar än! Har tid för ny koll av läget på onsdag.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)