Jag känner mig något enformig... började fråga sambon om vi inte skulle gå och lägga oss vid ÅTTA igår kväll. Kl 21 sov vi... Imorse (5:30) var jag så trött att jag knappt orkade masa mig ur sängen. Åt frukost och höll på att somna om i soffan. Jag kan inte vara något trevligt sällskap just nu?!
Min högsta önskan är att få SOVA. Kan inte riktigt beskriva tröttheten. Känns som om klockan är 3 på morgonen hela tiden och att man varit uppe ett dygn. Vet inte ens om "trött" är rätt ord? Har en period just nu då jag lever för helgerna. Vill bara att det ska bli nästa helg.
Gillar det inte alls själv, för man måste ju ta vara på vardagarna också, inte bara försöka genomleva dem och stå ut. Vardagslyx är ju viktigt det med. Men just nu är soffhäng det närmaste vardagslyx jag kommer ;-)
Det är svårt att göra ett bra jobb om dagarna också. Blir lätt lite ofokuserad när ögonen går i kors. Men försöker göra det bästa av situationen.
Börjar fundera över hur man ska berätta för folk om graviditeten. Ingen mer än syster vet någonting. Jobbigast att berätta på jobbet känner jag. Kanske kan fega och maila till chefen? Läskigt ju :-)
Har väl inte riktigt tänkt berätta för någon mer på jobbet än mina 2 chefer. Resten får väl lista ut det på egen hand vartefter det börjar synas... Mamma vill jag berätta för när jag träffar henne. Inte på telefon. Men när...tja...hade ju tänkt mig julafton, men då ändrade ju magsjukan mina planer så då träffade jag aldrig henne.
Mina symptom just nu:
* trött (snudd på medvetslös)
* ömma bröst, ffa vårtorna (men mindre än för några veckor sen)
* blir hungrig på 2 sekunder och hungrig = sug i magen = smått illamående. Så fort jag äter något går det över. Får alltså ingen förvarning utan allt är ok ända tills jag helt plötsligt blir vrålhungrig. Mycket mysko :-)
* har fortfarande lite lite småont i livmodern då och då, känns nästan som mensvärk några sekunder sen släpper det. Antar att det är livmodern som växer.
* måste oftast upp och kissa en gång per natt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar