Igår var det dags för andra kurstillfället. Vi pratade om smärtlindring, andning och amning. Jag noterade att av alla (vi är rätt stor grupp, tror det är 11 par. De samlade ihop alla som inte fått plats i någon grupp i denna sista föräldragrupp inför sommaren.) gravida där så var det bara jag som inte reste mig upp och gick därifrån mer eller mindre obekymrat. Sambon konstaterade samma sak. Ändå satt jag på en soffkudde på stolen denna gång och lutade mig än åt ena hållet, än åt andra hållet.
Måste ta upp det med barnmorskan (igen) och se om hon kan göra någonting. Alla verkar inte ha det så här... Jag tänker ju att alla har det mer eller mindre likadant, men de flesta (i alla fall i min mammagrupp) verkar kunna gå rätt normalt.
Jag har ju redan talat om att jag har foglossning och rätt ont. Hennes svar var att det lär du få ha tills bebisen är ute. Inget tal om sjukgymnast eller ev hjälpmedel eller nåt så jag kände mig bara gnällig... Har ju haft ont sen vecka 8, men berättade inte ens för henne förrän nyligen. Lite ont hör ju till antar jag, men det har ju bara blivit värre och värre. Hatar att gå runt och gnälla så jag biter ihop och sen öser jag ur mig sånt här i bloggen istället...
Det viktigaste vi skulle ta med oss från kursen igår i alla fall var att när man ska amma ska man lägga barnet till bröstet, inte flytta bröstet till barnet och man skulle sikta med barnets näsa mot bröstvårtan för då hamnade munnen (och huvudpositionen) rätt när bebisen skulle suga.
Bröstmjölk som man pumpat ur kan förvaras i frysen 3 månader. Kanske bra att veta om man skulle behöva pumpa ur och spara av någon anledning. Bäst att skriva det här, för sen glömmer jag nog bort det ;-)
Vad jobbigt att du ska behöva ha så ont! Och synd att det inte verkar finnas något att göra. Men det är inte så långt kvar nu i allafall. Du får kämpa på!
SvaraRaderaNej, nu är det inte långt kvar alls :-D
RaderaFast vissa dagar är det hyfsat ok! Det är de där dagarna när man får till rätt blandning av röra sig försiktigt och lagom mycket sitta still. (Oftast helger). Å det är ABSOLUT värt det med tanke på vad man får i slutänden!! :-)
Vore värre om det var en sjukdom som man fick dras med. Det här borde ju vara över om 9-10 veckor som längst!
Mäh!! Din barnmorska måste ju lyssna på dig.
SvaraRaderaI vissa extrema fall försvinner inte foglossningen efter förlossningen. Det är viktigt att man för behandling under graviditeten! Säg till henne att ditt mål e inte att bli sjukskriven - utan att få ha mindre ont än vad du har.
Jag hade nästan bytt bm tror jag!!
Kram
Ja, det gör ju inte direkt att man känner sig mindre sjåpig... Frågade rakt ut om det var husläkaren man skulle gå till om man inte längre fixar att sitta i bilen en timme till jobbet. Så nu har jag i alla fall fått en tid att prata med läkaren. Om 2 veckor. Men jag ska väl stå ut tills dess. Om inte annat var det husläkaren man fick vända sig till.
RaderaHos husläkaren kunde man få träffa en sjukgymnast också och få hjälp med övningar.
Tror hon fattade att jag faktiskt HADE ont när jag haltade in på rummet och sen inte kunde ligga raklång på rygg på britsen utan fick lägga mig med armarna under skinkorna så att jag avlastade svanskotan ;-)
Kram